Idag bestämde jag mig för att det fick vara nog med den här dåliga formen och inställningen, så då var det så.
Jag spänstade iväg genom snön och bort till gymet för att sätta mig på en gammal övergiven spincykel och festa till det med ett knippe korta men naggande goda små intervaller. Det gick sådär. Nåt är det ju ändå som stretar. Min puls brukar alltid ha en reaktionshastighet upp och ner kvickt som en himla ninja oavsett vad jag gör, men det vill sig inte riktigt nu, har inte riktigt gjort den senaste tiden.
Jag är dock vid gott mod ändå, orka grina, det går väl över.
Hursomhelst lyckades jag i vanlig ordning sätta skräck i några bomullsbeklädda, bonaqua-sippande, "powerwalk"-ande solariebrudar med nonchalant rufsig hästsvans, som med fasa i blickarna stirrade på min svettindränkta uppenbarelse (har ni någonsin tränat med mig så förstår ni förmodligen varför, er andra kan jag delge informationen att jag svettas som en hel syndaflod så fort jag ens tittar på träningskläderna. Och då menar jag det bokstavligt, inte som alla andra som tycker att de är svettiga för att de är lite fuktiga i pannan, utan här pratar vi dränkt katt, urvridbara plagg och en smärre sjö, verkligen).
Jag tror att de förstår mig lika lite som jag förstår dom. I min värld är det ju helt oförståeligt hur man motiverar grejen att gå och ställa sig för att promenera trettio minuter i maklig takt på ett löpband. Liksom, varför?! De måste ju ändå på något sätt ha intentionen att vilja träna eftersom de är där, så varför i hela fridens namn gör de det i så fall inte ordentligt? Det här är något jag har funderat över ända sedan jag för första gången satte foten i en träningslokal för tusen år sedan vid tidernas begynnelse, när man fortfarande hade "jazzbyxor" (kommer ni ihåg?), och jag fattar fortfarande inte.
Å andra sidan är de förmodligen lika oförstående inför min desperata vilja att halvdö också, så det är väl i slutändan same same kanske.
Jag spenderar resten av dagen hemma med ett PM rörande min talutveckling, men är mest oinspirerad, trött på kursen och vansinnigt disträ. Är sugen på att ta en sista minuten vart som helst, snön gör mig så ledsen och får mig att känna mig som en ovärd sextonåring. Tänker att typ öknen skulle muntra upp.
2 kommentarer:
Håller helt o hållet med. Såg en gång enspacklad puma som faktiskt förvånade mig genom att kämpa och slita på en crosstrainer en gång. Ända tills hon tog fram svetthandduken och BADDADE pannan. Inte svepte bort svetten utan baddade. Den du. Då sjönk hon ned på listan igen.
haha ja! det gjorde de här med!! med en himla NÄSDUK.
jag ville gå fram och ba "HÖRRU! Svettas man så lite att man kan badda bort det, då tar man i för lite! Du kan gå hem!", men det gjorde jag inte. Jag tror inte de hade velat prata med mig, jag var för ofräsch. Hade inget läppglans osv.
Skicka en kommentar