Men Flippen i höstleran på de Hysingska ägorna!
& en löpande Falu-sightseeingrunda.
Sockerstinn på äppelpaj och choklad hade jag ben som skulle ha tagit mig till Borlänge och tillbaka utan att blinka om jag inte varit tvungen att passa ett tåg tillbaka hit till Örebro.
I gnällbältet nu. Lyssnar på P3dokumentär och när ett slumrande behov av engagemang. Jag har ju inte orkat bry mig så mycket på senaste eftersom det är så vansinnigt energikrävande att vara upprörd, och upprördheten är ju liksom en oundviklig bieffekt av engagemanget.
Men under den här tiden av sinnligt förslappande har jag åtminstone kommit till insikten att det trots allt inte är vägen att gå, och därigenom lyckats skala av mina framtidsmål och viljor till de två hemskt basala önskningarna att dels få utsättas för en konstant intellektuell utveckling och dels få utlopp för det här I-landsbehovet jag har av att rättfärdiga mitt eget varande genom att, passande såhär i juletider, gå teh good old messias-way och ni vet, göra något vettigt för den förtappade världen & sån skit. Det känns nödvändigt för att inte tappa hoppet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar