Anna

Det är ju fars dag idag, men jag har ju inte min pappa här i stan så jag har inte träffat honom. Däremot var min lillsyrra här idag på vägen hem till Göteborg, så jag träffade henne istället. Det är ju i alla fall familj, så det är nästan samma sak.

Kolla gulli:


Vi hade dagen till ära råkat klä oss i jeans av samma modell, märke och slitning, identiska glasögon och samma sorts tröja.
Oddsen för det?
Kanske är det ett sjätte klädsinne som inarbetades under vår barndom när vi ständigt fick gå klädda i likadana klänningar.
Tur att vi har olika hårfärg åtminstone, annars hade det hela förmodligen blivit så förvirrat att vi i villervallan hade kunnat skicka fel person av oss på tåget, och det hade inte varit särskilt lyckat alls för gudarna ska veta att jag inte hade haft någon nytta av mitt litteraturförsprång på Chalmers.

Tog en promenad hem sen, lyssnade på p1 (radio i mobilen måste ju verkligen vara en av de mest underskattade funktionerna) och försökte bli av med min semibakfylla. Det är nog fan dags att X:a upp igen nu hörni. Sätta punkt för det här lättsamma levernet, för det är faktiskt inte okej att förlora en hel dag efter ett par glas vin. Det är inte värt det någonstans.

Jag tror min kropp mer är skapad för vatten & bröd, tidiga morgnar och kroppsarbete. Jag är född till straffånge! Mitt naturliga element hade förmodligen varit i nåt stenbrott, med kanonkula kedjad kring fotleden.
HERRE alltså, hade jag blomstrat då eller?
Men nu sitter jag istället här och förgås i ett överdåd av mousserande vin och dunbolster. Det är ett hårt liv, ska jag tala om.



Och ett extra meddelande till min far på fars dag: