Raringarna Viktor och Daniel tyckte av outgrundlig anledning att det här med att se mig förlora episkt i världens sämsta sällskapsaktivitet minigolf var ett ypperligt sätt att fördriva en midsommaraftonsförmiddag(puh! ordet!). Mitt känsloläge = skadeglad, förbannad, uppgiven, hånleendes i en konstant mix.
På bilden ba, "Eh Daniel? Går bra det där eller? Siktar bra eller? Ska du verkligen skjuta UTANFÖR hålet? Vore det inte bättre om du siktade mot det? Hur tänkte du nu?" osv osv osv.
Charmig tjej. Men nästa gång får jag välja aktivitet!
Borde väl haft folkdräkt? Skärpning till nästa år. Nu midsommarmiddag och någon slags försök att peppa upp inför morgondagen. Är ungefär lika sugen på det som på... jag vet inte vad, men nåt annat som inte känns hilarious.
Men det som inte dödar härdar, frukt är också godis, vi kan ju vara vänner och det finns inget dåligt väder.
3 kommentarer:
Bra att du åtminstone hade en klubba att luta dig mot. Jag hade krävt rullstol. Minst.
Kom igen! Det var kul!
Sen pratade vi ju om bibeln också, det var också kul!
tom: ja verkligen, ska kräva det till nästa gång. och något ätbart!
viktor: ja helt sant, det var det faktiskt!
Skicka en kommentar