fredag 10 juni 2011
Stilla dagar i Mixing Part
Jag svepte den här lättsmälta saken medan jag lagade och åt middag. För att bespara er besväret med att läsa den har jag kopierat de två roligaste styckena. Som helhet var det väl tråkigt nog inget man skriver hem från väst om så det räcker gott.
Måste vi höra på den här germanska musiken?
Måste och måste.
Jag tycker vi lyssnar på den varenda kväll.
Gillar du den inte?
Nja. Det är så mycket längtan i den. Det blir tjatigt efter ett tag.
Musik handlar över lag mycket om längtan.
All denna helvetes längtan.
Det kan man tycka.
Vad är det folk längtar så mycket efter?
De längtar väl efter helt vanliga saker som människor längtar efter.
Som vadå?
Tja, kärlek, vänner, familj.
Teater?
Nej, jag tror inte de längtar efter teater.
Men det tror jag.
Okej.
Jag tror att väldigt ofta när folk tror att de längtar efter andra saker, då längtar de egentligen efter teater.
Jaså?
Ja.
Du har på något sätt gjort dig en teori om att det människan egentligen längtar efter är teater?
Ja.
Okej.
De längtar efter att sitta i ett mörkt rum tillsammans med andra och få en historia berättad av levande människor som får dem att vilja se sig själva i ett nytt ljus.
Okej.
All den här musiken och yogan och joggningen... det är bara trams.
Ja.
Det är teater de behöver.
Okej.
How can I say this to you.?
My darling, where to start?
Please read this!
Please read this, Nigella, please!
I am not just another fan. Please continue reading!
Meet me outside Wembly Statium at five o'clock on august 1st. (Wembly? Så dumt, men vad ska han föreslå? Han kan inte London särskilt bra. Han borde ha åkt mycket mer till London, men Nina vill ju alltid bara till Nazi-Tyskland. Fan!)
I am a norwegian dramatist (big word, I know), a few years younger than yourself. A few years younger than your pretty self? Nej. Herregud! Men åldern är hans starkaste kort. Förutom teatern. Nigella behöver en yngre man. Hon tänker på det dag som natt. Men hon är fången. Hon kan inte säga det utan att såra Saatchis känslor.[...] Kanske vill hon ha fler barn också. I am fertile and can easily give you children. One child? Two? It's up to you. När är det kvinnor inte kan få barn längre? Tja.
Kanske mer rakt på sak: I can save you from Saatchi. Please continue to read!
I know that you hate your husband. That's ok. Don't be ashamed. Let the hatred embrace you (kan man säga så?). I am in love. Nej. Helvete.
Thank you for the music. Music? Hon fattar säkert att det är mat han menar. Musik som metafor för mat? Varför inte? Hon hungrar säkert efter metaforer efter att ha levt med torrbollen Saatchi.
Dearest Nigella. Thank you for the music. Det är en perfekt inledning. Please continue reading. I can save you. 4 ever.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar