Jaha, nähä, okej. Jag blev piggare? Fortfarande skit, men ändå inte längre i horisontalläge. Dvs precis lagom för att ägna sig åt lite planlöst roidande helt utan några konstruktiva tendenser.
Jag är ju en himla lover i allmänhet, det vet ni ju. Men det finns som bekant en del saker jag verkligen inte orkar med och eftersom det är lite synd om mig idag får jag sura, det är ursäktat.
För det första: 2000-talsNewAgeande. Nästa människa som på allvar pratar om nån jävla stenhealing eller handpåläggning eller mindfullness eller meditation eller paulo coehlo eller energiflöden eller whatnot kommer få ta emot en väldigt lång tids uppbyggd irritation från min sida. Jag tappar hoppet om mänskligheten lite grann varje gång jag utsätts för argument om andlighet och gudomlig kärlek och så fort någon sådan "inkännande" idiot till dilevaavkomma öppnar käften så dör jag en smula inombords. Snälla, bara skona mig.
För det andra: tjejer som har "tjejgäng" där de gör "tjejgrejer", typ badar bubbelpool och pratar om killarna i the bachelorette eller vad nu man pratar om när man gör sånt. Som innerst inne hoppas att de själva och deras tjejgäng av omvärlden uppfattas som en lokal variant av Sex and The City (de själva är alltid carrie) när de sitter på den lokala krogen och dricker någon blaskig explorer & drinkmixvariant av cosmopolitan, i klackar från Din Sko som nästan ser ut som blahniks om det är mörkt och motljus. Överhuvudtaget viljan att på något sätt vilja sammankopplas till något så urbota idiotiskt som Sex and The City är ju nackskottsmotivering, men det vet ni ju att jag tycker. Det här är dessutom alltid samma tjejer som har anammat någon slags ogenomtänkt girlpower-inställning till livet och omvärlden som i nio fall av tio går ut på att bete sig som en helt vanlig idiot men då och då ändå hävda att det är viktigt med "lika lön".
För det tredje: folk som hävdar att de tränar/jobbar/pluggar så himla hårt/mycket/bra/whatever men aldrig får några reslutat. NEWSFLASH: du har inte en omöjlig fysik eller hjärna, men du anstränger dig för lite. Okej att det låter lite väl mycket som en inställning obehagligt lik the american dream det här, men de allra flesta skulle kunna ta sig rätt bra jäkla långt om de var villiga att anstränga sig lite mer än genomsnittsmänniskan. Men eftersom det skulle kräva lite arbete (OMG!) är det naturligtvis lättare att hävda att man har det mindre förspänt än någon annan istället för att inse att du inte får nåt himla nobelpris av att slöläsa lite engelska på högskolan och du blir inte nån jäkla gebrselassie av att ta en powerwalk tre gånger i veckan.
Herre-gud.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar