Ja, det var precis så ologiskt och helt utan rim och reson som det låter och ju mer jag funderade på det desto mer hann jag uppröras, och inte minst såklart över det ständigt lika förvånande faktumet att våra stora rikstidningar inte känner något som helst moraliskt ansvar kring det de publicerar.
MEN!
Sen cyklade jag över enviken-svärdsjö-toftbyn-sundborn osv, och utan någon större ansträngning var jag snabbare än jag var när jag i somras cyklade den vändan med min bror.
Det gjorde mig naturligtvis nöjd och belåten, så jag orkar inte skriva det där inlägget nu. Orka sura när man är stark och snabb och kan ligga på soffan och berömma sig själv istället?
(Hade jag haft en bild på min egen rygg på den här datorn hade jag lagt in den här, med en kommentar till bror min om att det är vad han kommer få titta på till våren osv. Tyvärr har jag inte det, men ni får väl försöka se det framför er.)
Edit då: Här Petter, har du en syn att vänja dig vid under de kommande månaderna:
6 kommentarer:
Här kunde du ju redigerat lite? Hur är det med minnet?
Vad skulle jag redigerat menar du?
Det blev lite otydligt, klicka på mitt namn vid kommentar ett! :)
ahh! minnet är bra men kort ja... :)
Tvivlar på det! Men om så blir fallet så är jag självsäker nog att kunna leva med det....tror jag.
Om inte annat får du nu lite träningsmotivation (haha) för att se till att så icke sker.
Skicka en kommentar