Jag funderade här imorse på om jag skulle ta mig an det där lovtalet, eller om vädret var lite för fint för att sitta inne. Velade fram till klockan elva och kom såklart fram till att det vore skamligt att INTE vara utomhus. Velade lite till över vilken cykel jag skulle släpa ut. Velade ännu lite mer över hurpass mycket jag skulle klä på mig. Det var mycket med det mesta i morse.
Kom efter mycket om och men i alla fall ut i teknikslingan uppe vid markaspåren eftersom jag dels inser att jag inte precis är något tekniskt underbarn (läs: feg) och kan behöva lite övning och dels egentligen var lite för slö för att orka ta i. En bra kompromiss alltså.
Svor och spottade halva vägen och flinade orimligt stolt halva vägen. För mig är det liksom stort bara att 1. ta mig fram med någorlunda flyt när rötterna och stenarna blir lite större och lite tätare, och 2. vara ute ensam i okänd skog, jag har ju lite issues. Men jag tog mig åtminstone runt, även om det delvis fick bli till fots (jag inser ju tack och lov att ett himla drop är lite över min kapacitet just nu liksom, och det vore ju trist att bryta alla ben om ingen är med och kan ta hand om mig efteråt).
2 kommentarer:
Härligt att höra att du mår bra. Jag har just lämnat en daglig rapport till C om mina äventyr. Idag slutade dessa på Skara djursjukhus med Lottas fina springare. Med livet i behåll är de just nu på hemväg. Jag fortsätter, har idag slagit två flugor i en smäll...ridit till affären och köpt godis..så gott...
Har lite huvudbry..överlag mår jag ganske bra. Massa kramar //K
Haha klart man ska rida till affären! Jag ska ringa dig någon dag så kan vi prata om'et. Saknar dig och allting, passa på att ha det jättebra där nere nu!! Kraaammmm!
Skicka en kommentar