Allan & Kurre

Mina föräldrar har varit i skåne idag och hämtat hem en till dansk, och eftersom man ändå åker igenom Örebro på vägen hem var de naturligtvis tvungna att stanna till hemma hos mig och visa upp honom. Plus att det ju ändå inte skulle ha varit moraliskt riktigt på något sätt att åka förbi utan att låta mig träffa mitt livs stora kärlek. Kurre alltså.

Mannen i mitt liv har hittat sin matta igen.

Och nykomligen Allan testar om jag har en bra korg.

Cyklade tråkrundan (51-52-207) innan, men lyckades liva upp den med lite intervaller (3x20+2x5) såpass att den kändes kort och rolig istället! Lyckat. Ännu ett bevis på att allting mätbart automatiskt blir tusen gånger roligare.

(Sprang lite igår förresten, för första gången på en herrans massa veckor. Det gick naturligtvis sjukt bra. Det är ju verkligen helt galet det där vad det uppenbara framgångsreceptet när det gäller löpning alltid visar sig vara att helt enkelt INTE träna det. )