Mycket snö och lite löpning

Saker som kunde ha gått fortare:

1. Filmen Avatar
2. jämställdheten
3. min löprunda


Efter att ha konsulterat två olika och av varandra oberoende källor om läget på vägarna i förmiddags fick jag tillslut vika ner mig och inse att det där med att cykla nog bara var att glömma ändå, trots att det naturligtvis gjorde ont i själen vid åsynen av strålande sol/klarblå himmel/annat porrigt/etc etc etc.
Så vad gör man då? Man ägnar naturligtvis förmiddagen, precis som gårdagkvällen, åt att sträckläsa en bok från pärm till pärm (dagens till och med studierelaterad!) och vara en duktig student för att sedan snöra på sig skorna och ägna sig åt den ädlaste av idrottsgrenar; löpning.

Det var en helt fantastisk idé! Kolla bara vad fint det var:

Där var det till och med löpbart! Jag hade solen i ansiktet och var lagomt klädd och förstod verkligen varför jag sprang ute hela vintern igenom förra året.
Dessvärre blev snödjupet efter den här bilden mer och mer påtagligt, och eftersom jag bara kan en bra löprunda i den här stan (vilket är den jag brukade springa med triathleten i höstas och den börjar ungefär här) fick jag så småningom faktiskt vända.

För faktiskt, när det börjar se ut såhär är inte ens min av åsnor avundade envishet tillräcklig för att försöka upprätthålla något slags inbillning av att det är möjligt med ett normalt löpsteg:

När ni tittar på den här bilden vill jag att ni också ska ha i åtanke att jag inte direkt är en liten 150 centimeters dvärgtjej, utan förmodligen är längre än både er och era mammor och således har rätt långa ben. Det handlar inte om your average trettiocentimetersdjup här inte alltså. Galet!

Därför: inte ett alltför imponerande tempo idag inte. Föredömligt låg puls dock vilket var uppmuntrande. Jag har sällan det när jag springer, så jag antar att det betyder att saker och ting går åt rätt håll osv. Fint.
Lade ner efter drygt en & en halv timme, ser fram emot träningsvärk imorrn. Nu ska jag fortsätta min söndag i återupptagna idrotters tecken med att gå på yoga. Det gjorde jag senast i oktober-november, så det kan ju bli en spännande upplevelse.