Innan själva utelåsningsincidenten hann jag alltså med ungefär fyra timmar ute. Det var fantastiskt på så många sätt! Bland annat var det plusgrader så jag slapp frysa, bara en sån sak. Dessutom var jag stark och pigg och fin hela vägen och det är ju inte så dumt det heller. Är det all träning som lönar sig till slut tror ni?
Inte ens faktumet att jag var tvungen att cykla ensam hela vägen (jag var vid postenparkeringen nio, men inte ens Pia B var där!) bekom mig särskilt mycket. Man hinner tänka rätt bra. Funderade en hel del på det här med olika sorters träning och vad det gör med en och varför alla brudar borde ägna sig åt prestationsidrott, men det är en tankegång vi kan ta en annan gång för nu ska jag åka och handla en frukt eller två.
Imorgon tror jag att jag ska festa till det genom att trampa åt envikenhållet, det var länge sen!
2 kommentarer:
Härligt jobbat Lisa !
Dagens grymma träningpass för min del blev Velodrom....det måste du testa!
/ Pia
Ja! Jag är visserligen lite rädd för den, men jag har insett att det ändå är ett måste att våga sig upp om man är här i stan så mycket som jag ändå är.
Skicka en kommentar