Gör't

Om man försöker ha inställningen att se på sitt nuvarande liv retrospektivt, trots att det går emot allt trendigt tjat om att carpe diemskt nubuddhismleva i nuet, så ter sig ju ändå allting lite mindre dramatiskt och stort. Efterhandsjaget pubbevåndas inte så värst, ser ju inte så stora hinder eller problem utan vill ju bara ge det, faktiskt, enda tänkbara rådet till nujaget - "DO IT! Det blir värt!" Visserligen gällande precis allt, vilket förstås stundtals kanske kan vara tveksamt, men i nio fall av tio kommer det ju gott ur precis all knäpp skit man företar sig så länge grundtanken är att det på ett eller annat sätt någonstans gör en själv eller ens omgivning glad. 'Det är skönt när det är obekvämt' (det bästa uttryck jag någonsin myntat!) kan ju dessutom utan några som helst tveksamheter appliceras även på livet i stort, och ingen utnött och trött klyscha är väl mer berättigad att motvilligt erkännas sann än den där att man aldrig ångrar saker man gjort osv?

Jag försöker anamma. Den som chansat mest när han dör vinner, eller hur var det?