Jesper - nu också i gullig modell

Jag lyckades av en slump ta den här fantastiska bilden på Jesper idag, när jag lite pliktskyldigt skulle fota något till bloggen och han ändå hade stannat för att smygfika:

(När jag skulle ta bilden så blev han helt "neeej, inte när jag äter, då måste du skriva att jag hade cyklat jättelångt också!!!" så- han hade cyklat jättelångt. Jag fick tre och en halv innan jag kom hem och då hade han en timme extra på det.)

Men för att återgå till bilden, alltså så sjukt gulligt foto, jag dör! Typ som att kolla på youtubefilmer på gulliga hundvalpar eller något! Jeppe can haz snickers osv. Mycket lyckat. Jag är så nöjd. Ska varje gång jag blir sur kolla på det här inlägget och bli glad igen.

Fint pass annars också, piggheten håller i sig (peppar peppar) och det var ju en himmelsk upplevelse att för första gången i år inte ens behöva frysa varken om fötter eller händer!
Men eftersom mitt liv är en slapsticksketch så var jag naturligtvis ändå tvungen att sladda runt och lägga mig och cykeln tvärt i backen när vi kommit in till stan igen. Straffet för det är, förutom skammen, ett knä svullet som en tennisboll. Lär bli härligt framåt kvällen när det stelnat till lite.

Längtar så mycket efter allt sånt här att jag skulle kunna grina, och orkar inte med nån mer jävla vinter!!!

Onödigt fint

Ett fotobevis på att jag inte bara tjafsar och ordbajsar utan även tränar en stund emellanåt då och då. Inte så mycket den här veckan dock, vilket förmodligen är en av orsakerna till att det känns så himla bra hela tiden. Ni vet som i förrgår?
Idag hade jag både espressoladdat och varit som en fiolsträng på nålar med nerverna utanpå hela dagen (utan rimlig anledning?!) och de två faktorerna + nästan syndigt utvilade ben eftersom jag inte kört några förmiddagspass på hela veckan bidrog förmodligen till att jag lyckades skrämma igång och upp monarkskrället till nya höjder idag igen(!). Eller så berodde det på att jag för en gångs skull inte var ensam där uppe utan lyckades tajma in tre av faluns snabbaste killar, och det kanske smittade av sig?
Det är ju hur som helst oförskämt trevligt att träna när det är såhär och man inte behöver känna sig som en gammal påse gnissligt mjöl hela tiden! Kul att få smaka på starkkakan.

Inte mycket

Inget nytt under solen. -25 och testcykel osv osv osv.... Igår varierade jag mig och var på gymmet och letade efter finjeppe eftersom han ju tydligen är stammis nu för tiden, men det hade jag inget för. Hittade Karin istället. Jag har lovat att bjuda hem henne på middag sedan jag flyttade in i den här lägenheten, vilket väl var ungefär ett halvår sedan nu, så hon tyckte det började bli dags för mig att få tummen ur. Kanske har hon en poäng. Det jobbiga är ju att jag fortfarande inte har lyckats skaffa någon liten betjänt som kan laga maten (min största dröm), eller (som hon!) lyckats hooka upp med en kock (också ett alternativ).

Is it the solar fever?

(Everything about her is wrong, she's the kind of creep that would just lead you along. She acts so sweet but that's a little trick, yeah, she is a very duplicitous chick. Everything about her is fake. I've met spurious girls before, but she takes the cake! She acts naive, but that's a little game, she puts Gustave Flaubert's Madame Bovary to shame! Her contempt for manners eclipsed by no other, for instance, an Oedipus learned from her mother. Everything about her is base, she belongs to the Machiavellian race. She acts austere but that's a little joke because this little trollop is quite morally broke. Everything about her is sick, I've seen her smashing harmless butterflies with a brick. She acts so kind but that's a little ruse and any guy trying to win her is just destined to lose. The malice in her soul isn't quite so bad, her preciosity veils a heart like an oubliette!
Everything about her's a mess, to look in her eyes is to see a cold and inhuman abyss. Her mind appears controlled by a drunk navigator, her moods are like a child playing in an elevator.)

Ååhåhå världen

Det går nån dokumentär(!)serie på trean (ehem) med nån brittisk tjej som "undersöker" lite olika grejer. Första gången jag såg det handlade det om alkoholvanor och då åkte hon runt och drack vin med lite olika personer (?) för att göra någon slags "grävande" reportage (antar jag) och nu senast skulle hon gifta sig och åkte därför runt och hängde lite med lite olika äkta makor to be för att... jag är inte säker på varför?! För att prata om giftermålet antar jag (det finns en viss oklarhet i vad de här dokumentärerna EGENTLIGEN vill få fram).

Hur som helst så efter att ha behandlat angelägna och djuplodande ämnen som om man bör designa sin egen klänning eller ej (man bör), om man bör lämnas över av sin far eller ej (man bör), hur viktigt det är att gå ner två kilo till dagen d (jätteviktigt) och om det är crazy och frigjort att spela egenvald musik under inmarschen eller ej (det är det, så länge den är lagom hitlistecrazy) kom vi fram till det stora ämnescrescendot: VARFÖR är drömbröllopet så hett eftertraktat bland moderna kvinnor, vilket ju faktiskt i teorin har möjlighet att vara en intressant fråga för en skräptv-doku, och programledartjejen skulle nu göra upp med sig själv och med sina nya kunskaper sammanfatta varför hon ville gifta sig med sin dude OCH KAN NI GISSA VAD HON KOM FRAM TILL?

(imaginär trumvirvel etc här)

Fritt ur minnet så gjorde hon det inte på grund av några yttre krav och/eller traditioner och/eller andra skäl, HON GJORDE DET FÖR SIG SJÄLV (tadaa!)!!

Alltså va? Föreningen för efterblivna slutsatser ringde och ville ha sitt svar tillbaka? Ok att folk som inte är så himla reflekterande lite till mans svarar att de gör en hel massa konstiga och uppenbart socialt konstruerade grejer "för sin egen skull", vilket förstås i sig självt är ett fenomen som är svårt att låta bli att tjafsa emot men som man ju ändå måste lära sig hantera om man har några som helst förhoppningar om att ha lite ytligt bekanta kvar, men är det verkligen rimligt att någon journalist(?) har kunnat göra timslånga program om ett sånt ämne (där det inte precis är rocket science att se att det förmodligen finns ett visst kulturellt mönster etc) och ÄNDÅ inte komma fram till något annat än att nä, det här är nog något jag gör enbart för min egen skull OCH att det dessutom sen godkänns av produktionsbolag och tvkanaler och gud vet allt och att det sedan gör det EN GÅNG TILL i ett nytt land? Ååh. Hur kan alla dessa spån få jobb? Det är så vansinnigt provocerande.

(och jag vet att det inte är första gången och jag vet att man inte blir förvånad och jag vet att det är dags att vänja sig osv, men ändå. ändå!)

stfu osv

Borde inte polisens fysiska tester vara livsobligatoriska oavsett yrke? Jag har googlat lite (nej, har inga polisambitioner) och fysförfallet som föranleder den sjukt stora andelen människor som verkar freaka ut vid tanken på att behöva springa 2km på 10min (det är faktiskt inte särskilt snabbt för någon som varken åldersmässigt eller sjukdomsmässigt står med ena foten i graven) eller behöva släpa en docka femton meter känns inte riktigt rimligt någonstans.
Mindre fri vilja, mer coopertest.

mvh och medvetna von oben-tendenser

stark och fin

sänkte kadensen ytterligare och lade på 0,5kp extra på mina styrkeintervaller idag, mest för att se vad som skulle hända. resultat: en helt otippat stor effektökning. det är så mycket jag inte fattar.

å andra sidan var jag ovanligt snabb och lätt när jag var ute och sprang igår kväll också, så kanske har jag och kroppen bara en tacksam och konfliktfri period. den lär väl vara ca en eller ett par dagar till innan jag börjar få för höga krav för att kunna upprätthålla. jag är till min kropp vad de amerikanska skönhetstävlingsmammorna är till sina femåriga döttrar.

Men man gör så gott man kan

Jag fick en så fin spellista av Mats på Cykelhimlen i kommentarsfältet idag, vilket naturligtvis var vansinnigt välbehövligt med tanke på att min egen musiksmak stagnerat till att enbart omfatta glee cast, tråkig intervallträningsmusik och sånt jag lyssnat på sen jag var sexton. Typ. Hur som helst så plockade jag helt fräckt ut mina egna favoriter ur den, så här får ni Mina favoriter av Mats favoriter.

Dessutom kan ni få den här som bonus: Moonlight Sinatra (Kuriosa: Beethovens Moonlight Sonata, som ju är pianodelen i den, var det allra första jag lärde mig spela på piano när jag var barn! Det tog svinlång tid innan det satt, av förklarliga skäl, och jag kunde ju inga noter eftersom jag aldrig spelat piano innan, utan jag fick lära mig en bit av den utantill varje vecka och lägga ihop till hela stycken. Jag hade en duktig lärarinna. Så nu vet ni det och kan föra in även den informationen i era excelfiler över mina åstadkommanden i livet.)

Är färdig

Jorå såatte.

Segt

Två låtar jag än så länge inte hört en enda dålig cover på:
Beyonces Halo & Lil' Waynes Lollipop

Har annars nu i fyra timmar gnällt om mina labbrapporter och samtidigt inte lyft ett finger för att skriva dom. Inte okej någonstans. Måste bita ihop, Oryx & Crake-style, och hälla upp min egen apelsinjuice och öppna word nu. Allvarligt. Måste.

Eftersom det var så länge sen

Vad lyssnade ni på i februari? Jag lyssnade på DET HÄR.

Vad jag uppdaterat min facebook med idag

1. vaknade till -27, klädde på mig min största dunjacka, sockor, kängor, etc etc för att kunna ta mig utanför dörren

2. åkte till landet, fick hjälp av hundarna att skotta mig fram. Allan missförstod dock och grävde åt andra hållet, men tanken var ju god.

3. hämtade en tavelram, tog en jesus walk hem.

Helgrapport

Är så sugen på kaffe, HELA TIDEN(!?!). Jag som knappt druckit kaffe på ett helt år, mer än någon enstaka artighetskopp. Är jag gravid? Skoja. Knappast.
Drack upp min sista pod häromdagen och har nu fått gå över till pulverkaffe eftersom latmasken i mig inte ids köpa nya podpåsar (och till och med det är gott nu!!!). Men ska det fortsätta såhär lär jag ju skaffa en ordentlig maskin igen. Sjukt.

Annars har jag ju tre labbrapporter att skriva idag, eftersom jag inte fått tummen ur än. Kul för mig. Tur att jag inte ska slösa en massa tid på att träna. Igår tog det mig, apropå träning, 40 minuter och 3 intervaller för att ens bli uppvärmd. Då känner man sig ju inte sådär våldsamt fräsch direkt.

Andra saker jag gjort under helgen:
1. skruvat upp en hylla medelst ögonmått eftersom latmasken i mig förutom att inte orka köpa kaffe heller inte orkade åka till landet och hämta vattenpasset. Det blev "rakt".
2. sett fightclub. Har man inte något slags minne av att ALLA har tyckt att den varit så jäkla bra? Det är den väl inte? Vad är det som är så bra? Jag fattar inte?

Nu ska jag äta gammal kylskåpskall pizza. Hörs.

Vädret, som alla andra

Men finns det NÅGON NÅGONSTANS som uppskattar vintertemperaturer kring 30-strecket?
Om så: du är skyldig mig en gentjänst.
Om inte: SÅ HIMLA ONÖDIGT!

Multipelt

Jag tror att den här killen snart kommer bli förvirrad själv....?!

Paris Hilton
Mel Gibson
Ellen Degeneres
Hannah Montana
Miley Cyrus
Justin Bieber
Dr Phil
A martian
God
the devil
the ocean
your fantasy

Alltså?!

Tramserier

Om ni tror att jag tänker skämmas, så tror ni fel.

KOLLA!!! GULLIGA DJUR SOM HOPPAR!! ÅÅÅH jag dör, kan inte sluta titta!





Saker som aldrig blir ovärt: gulliga djurbebisar. Herregud. Det är så rart att man mår dåligt och får svårt att hantera.

Tio styrkefyror ikväll annars, som vanligt. Trötta ben, men det är väl typ meningen med övningen. Kan ändå slita mig igenom dom på ren vilja så det är inte värre än så. Det är ju den största skillnaden med att få köra på lite lägre rpm så tycker jag, att det går att pressa sig igenom på ett helt annat sätt än när man ska hålla uppe lite tempo på benen. Fast det är väl förmodligen bara en vanesak.
Annat nyhetsworthy: har en liten friidrottscrush, men det kommer väl knappast som någon överraskning för någon.

hotter than the sun but she just wasn't that bright

Det tog ju tre dagar för det att sluta kännas som jag hade en knytnäve intryckt i vardera låret efter den där satans banlöpningen i måndags, det firar man väl med att springa en vända såhär på morgonen? Fick ont i knäna istället, löpning är en sån evel knievel-aktivitet, skaderisken ca 100%ig. Förmodligen beror det dock på att jag fick ha på mig mina sämsta löpskor eftersom mina bästa börjar falla sönder. Måste skaffa nya men ids liksom inte ta tag i det så länge det är vinter.

Springer man runt de tre små kålgårdssjöarna här vid mig så får man ihop ganska exakt 5km, så jag brukar springa två varv. Idag vände jag efter första varvet och sprang det andra medsols! Det blev ju en helt ny grej! Härligt att den tanken har slagit mig 0 ggr under de senaste typ tre åren. Man är väl bra på det här med att tänka utanför boxen osv, ba tjejen med offpistsinne, barriärbrytaren, nytänkaren! That's me.

Nu ska jag till LIVI för veckans labbövning.

Svagpanna

Slickar mina sår (lår?).

Såååå....

Tror ni jag har ont i benen idag då, efter min svängom på bana?

Om man nu ska rota i det

När vi ändå är inne på temat hur fantastisk jag var som yngre:





Man måste som sagt ha gått igenom ALLA subkulturer. Även japansk barock trans-goth-rock.

Ni inser väl att ni missade något i början av tvåtusentalet här? Jag hade en fantastiskt fin stor affisch på temat i mitt flickrum, var väl förjävla indie osv. (Min kille hade trummisens avlagda trumpinnar, så han var förstås lite coolare än mig. Men så är väl lagen i musiksvängen, rent generellt).

(M)a(r)t

Det parentesförsedda frågetecknet i inlägget nedan grundas förstås på att ingen fattar vad som är kort eller långt i en friidrottares värld, de har ju som en helt egen tideräkning.

Idag har jag bakat chokladkaka med havssalt och lagat Majas pestolasagne. Dog lite efter alla dessa smaksensationer och ville äkta mig själv för all tid och evighet och våldsrulla runt i den ugnsfasta formen när jag var mätt för att typ... absorbera upp så mycket som möjligt när jag nu inte kunde äta mer, vilket väl är en rätt bra inställning kanske. Gott alltså (eller så var jag bara hungrig).

Har annars ett sug efter att få plocka upp pensel och duk och sånt crap igen (har ju haft mina år på konstskola när jag var ung och pretentiös ni vet, satt här i min atelje:

och åt vad det verkar som en himla massa äpplen(!), hade massiv prestationsångest och såg på klichéartat konstskolevis såhär gullig och tvär ut:

...givetvis inga konstigheter, har man inte testat alla subkulturella svängar har man inte rätt att uttala sig, är ju mitt gamla vanliga motto.)

Problemet hur som helst är ju att det 1. tar en evinnerlig tid, och 2. tar en evinnerlig plats, och eftersom jag inte kanske är känd för mitt ordningssinne (se bild ovan) vet jag inte om jag orkar leva med mig själv om jag måste släpa ut all utrustning i mitt eget hem.

Ps. Hatar redan det här inlägget. Orka älta sin "kreativa ådra" liksom. Förlåt. Sånt ska man hålla för sig själv, annars är man ju en gitarrkille vid öppen eld innan man vet ordet av och herregud, skjut mig när DET inträffar (öppen dörr).

En trevlig låt på temat, den gick givetvis varm på den tiden och har fortfarande sina poänger, men så har jag ju en oklanderlig musiksmak också (med glee cast som guilty pleasure):

Insikt osv

Sprang några korta(?) intervaller på bana idag. Fick en helt ny respekt för friidrottarna.

Krispigt

Här inne tränar jag!

Idag kände jag mig helt förstörd från minut ett, men ändå piggare än vanligt när jag var klar. Märklig känsla. Antar att jag kanske ska öka lite belastning på de här intervallerna, men tror inte att jag hade pallat med det mentalt idag när benen kändes såhär:

Som vanligt intressant ändå att se hur lite känslan egentligen har att göra med prestationen. Men så har jag ju i och för sig alltid hävdat att man inte ska lyssna på sin kropp (eftersom den är dum i huvudet).

Mitt liv som slut

Som alla vet så är det kul nästan jämt, men satan vad tungt det var idag. Jag ville väl lägga mig i fosterställning och frustrationsgrina i ca 70 av de hundra minutrarna jag satt på tcn. De sista 30 fick jag tonårskillesällskap av cykloteket-jocke och i andras närvaro bryter man ju inte ihop och klipper sönder skorna osv om man kan undvika, så jag slutförde väl det hela ändå med någorlunda heder i behåll. Jävla grinsport.

Sprang en vända imorse i solen annars, det var å andra sidan höjden av allt som är fint och värt.

Kanhända kan de två sakerna ha en viss orsak och verkan-tendens.

keys to the benz

Himla lättsamt det här med att träna idag hörni! Kul att få känna sig stark som omväxling, det är ju inte precis varje dag det händer. Kanske berodde det på att jag fick ha så roligt sällskap av Emma nästan hela passet? Jag vet ju att jag ofta säger att jag helst tränar testcykel själv, men alltså jag kan ändå inte förneka att jag ju verkligen älskar sällskap också. Konstant socialt understimulerad. Det finns ingen ände. Älskar ganska exakt allt med andra människor. Eller inte, förstås. Men i människobegreppet inräknar vi för enkelhetens skull inte den begåvningsreserv som består av alla medelålders män, alla som är inne på svenneandligehet, folk som inte kan formulera sig och ni vet, pöbeln osv.

Jaja. Cyklade en miljard intervaller på hundrafemtitusen watt och blev trött i benen, men störst utmaning var ju att lyckas manövrera bilen hem på oplogade gator med decimeterdjup modd. Lyckades förstås med det ändå eftersom jag har sånt flyt idag och livet bara ger mig höjdarkort på hand.

Labbtorsdag i skolan idag annars och vo2maxtester på löpband. Så roligt. Älskar labbarna. Älskar siffror och små diagram.

Rationalisering

Jag gjorde det enkelt för mig och trampade testcykel istället. I vanlig ordning övermodig i början, så jag fick snika in lite bonusvila mellan intervall sex och sju. I övrigt mest slagsmål med fläktfan, men det är ju standard.

att göra eller inte göra

att plugga, eller att inte. ambitionerna och latheten för ett inre krig här. oklar utgång.

Varje dag i veckan

Två dagar med ca noll timmars sömn och morgonsällskap på gymmet av högskolan dalarnas fräschaste brudar ger ju inte precis en föredömlig fördelning av träning/trams. Herregud. Lokalkändistätt på friskan annars, som vanligt. Både cykelcitys finest och vår favoritanställde på LIVI, förutom Jens, var där och lyfte skrot som om det inte fanns någon morgondag. Och jag hann till och med träffa Karin! DET är ju inte varje dag nu för tiden. Ungefär aldrig, närmare bestämt.

Om det mot förmodan skulle vara någon annan än alla medelålders cykelgubbar som läser här, tex någon lämplig tjej i tjugoårsåldern, så är min gulliga klasskompis Daniel veckans fredagsflört i Christer i P3. Han är snabb på skidor, inte tappad bakom en vagn och ser ut såhär:

Klart ni vill ringa in! Gör det! På fredag efter lunch!

En förkortad historia och en fråga

Hade skrivit ett långt inlägg men slarvade bort det. Jag har cyklat över Toftbyn/Enviken/Linghed/Svärdsjö/Toftbyn/Sundborn/Hosjö. Mötte YA i Linghed. Helt otippat eftersom ingen brukar cykla så sent som jag har börjat lägga mig till med att göra nu för tiden när jag inte har idats(böjningsformen?) gå upp i svinottan som jag brukar.

Mycket snor, mycket underställ, men mycket fint på det hela taget. Det där är min ångestigaste(böjningsformen!) runda, men idag var det helt befriat från sånt. Opti, dvs.

En fråga annars, någon av er borde ju veta: Vad beror sådant där värmedaller över vägar på? Ni vet som man ser på ökenvägar/savannen/osv?

3 låtar för en lördag

2012!!!

Skulle vara en festlig partytjej och skriva lite fredagslabbrapport, men den enda sida mitt internet orkar ladda verkar vara happymtb?! Vad är det med internet idag? På högskolan funkade det inte på hela dagen, hos mina föräldrar låg det också nere och här hemma är jag dömd till att bara få forumtjafsa med håriga stockholmsgubbar?!

Refrängen

Det sämsta med att träna sent är ju att man aldrig kan sova! Och när man väl kan sova har man alltid hunnit bli hungrig istället, och så kan man inte sova på grund av det.
O to the värt.

Måste väl gå och lägga mig och försöka tvångssomna ändå (brukar som alla vet gå jättebra), skola imorgon etc. Vi har Jens imorrn, så jag lär väl packa ner äpplet antar jag.

En bild som skildrar min och Jens fruktosboostade presumtiva morgondagsrelation.

the block

Ni vet jag trodde jag fått en kartong med en cykel häromdagen? Det visade sig inte alls vara någon cykel utan en kartong med finfina kläder från Rose. Jag måste skicka tillbaka några grejer för storleksbyte (har bland annat tydligen abnormt långa armar, vem hade anat?) men idag testkörde jag de här byxorna som var lagom, och de visade sig vara helt otippat sköna! Till och med sadlarna på testcyklarna uppe i friidrottshallen blev rätt bekväma, och det ska ju rätt mycket till för att det ska hända. Mycket fint, bekväma grejer är ju så sjukt viktigt ändå.

Utöver den rumprelaterade fröjden så var det väl inte så mycket med det där trampandet idag. Jag småpratade lite med friidrottarna under vilan och tog mig igenom intervallerna utan att få varken guldmedalj eller ett nervöst sammanbrott, så det är väl okej antar jag. Pigga ben förstås, i brist på förmiddagspass. Alltid något.

OL!

Den här gamla bilden från 2009 är väl tagen senast jag fick någon teknikhjälp med skivstångslyften, förutom marklyftsträningen jag och Lisa2 hade innan jul då, och det var ju inte precis igår.
Men vi läser ju träningslära nu så det ingår lite praktikpass av allt möjligt, och idag fick vi hjälp av kul-Mats med hela repertoaren av skivstångsrelaterade övningar. Allt från böj till ryck och sneda utfall och allt däremellan. Sjukt kul. Jag älskar att det är så teknikbaserat trots att det är en sån kraftsport. Hade tiden varit oändlig och man kunnat fokusera på hur vitt skilda saker som helst så hade jag ju lätt ägnat mig åt OL också! Sjukt tacksamt dessutom med något så mätbart och konkret. Ett kilo är ett kilo är ett kilo liksom.

Nu ska jag istället cykla testcykel. Också kul. På sitt sätt.

Jaså

Man trodde ju inte att Dressman överhuvudtaget kunde bli töntigare än vad de varit sen... alltid, men med den här nya Rolling Stones-kampanjen (har ni SETT reklamfilmen?!?) så lyckas de ju faktiskt ta sig själva till en helt ny nivå, det är som om de uppfunnit en helt ny form av adjektiv som vi aldrig förr har haft behov av att använda. Till och med jag fick längta eftfer skämskudden, och då är ju jag ändå en stor anhängare av inställningen att var och en skäms för sig själv.

På annat ämne så tröttnade jag på att ha ont i halsen så jag cyklade några timmar idag, återstår att se vad som blir effekten av det imorgon...

Det går bra nu

Ååååhhh jag har fortfarande ont i halsen. Om man kan använda "fortfarande" när det handlar om dag 2 utan att överdriva allt för mycket. Det kommer naturligtvis göra mig svag och otränad redan innan lunch eftersom alla vet att det är så det fungerar, det är kört från minut ett.

Fast egentligen har jag inte riktigt ont i halsen, det bara är tjockt och ligger lite begynnande, sådär så man inte vågar träna eftersom det såklart skulle gjort hus i helvete, men så det ändå känns så himla ovärt att bara sitta och stirra in i väggen och vänta ut det.
Stackars, stackars mig.
Som tur är har jag två grishundar i min närhet som ju ska promeneras och att få ta ut dom några timmar ger ju åtminstone en chans att få komma ut utomhus litegrann utan möjlighet att egentligen anstränga sig (hanhundar...).

Tappade annars bort bilnyckeln igår, upptäckte efter mycket om, men, slitande av hår och en upp och nedvändning på hela lägenheten att jag LÅST IN bilnyckeln i bilen ute på gatan. Så himla begåvat gjort av mig, verkligen. Det som möjligen var på plussidan i det var väl att jag åtminstone inte låste in nyckeln i bilen när motorn var igång, som jag ju gjorde första vintern jag hade körkort. Det var faktiskt lite värre.