Det största skämtet är ju för det första att hockeyförbundet och sportjournalisterna konstant försöker få saken att handla om vid vilken tidpunkt de fick beskedet. Det är naturligtvis helt ointressant. Är du dopad är du det oavsett om någon berättar det för dig och din omgivning klockan sju eller klockan tolv.
En grej som däremot är intressant i hela den här hockeysituationen tycker jag är hur hockeysfären (spelare, fans, förbund, etc) försvarar Bäckströms agerande.
Från ledningshåll hävdar man att det "förstör det riktiga dopningsarbetet" (märk väl ordvalet "riktiga", man har ju gått ut hårt med att konsekvent kalla det för "medicinering" istället för doping från hockeyns håll i det här fallet. Givetvis för att avdramatisera det hela och få det att verka som det "misstag" de så konsekvent gnetar på om, och förmodligen också med hopp om att ingen ska komma på att tex populära dopingen EPO ju faktiskt också är just medicinering... )
Andra stora hockeyspelare går ut med "alla har provat det" och
"Jag vill inte starta någon debatt så, men testa de andra killarna så får du se hur höga värden de har. Testa någon annan NHL-svensk eller någon annan som spelar där borta."Man säger också att det ger en tydlig effekt:
"Man blir lite uppåt av det. Ibland gör det dig lite temperamentsfull på isen, lite för tänd."
"alla tog det öppet, det var inget konstigt. När de kände sig trötta fick de energi och fick upp pulsen. Spelarna använde det i det syftet."Ok, så med detta lilla axplock av uttalanden (det finns ju eoner mer men vi lär väl begränsa oss här) kan vi konstatera att han har "medicinerat" med en substans som inte är tillåten i de mängder han tagit den, killen är alltså dopad. Men det är inget vi borde bry oss om eftersom
- Det är "medicin" och att neka någon medicin gör man ju inte
- Att sätta dit honom förstör för "riktigt" antidopingarbete
- Alla andra tar det ändå så varför göra stor grej av det
Är det här verkligen ett rimligt förhållningssätt till doping hos den idrott man är aktiv och verkar inom? Låt oss titta på ett exempel från cykelsporten som ju är lite mer ruttad när det kommer till dopingbrott och har en riktigt smutsig stämpel på den fronten. Vad gäller cykel är ju den allmäna synen snarare att "alla" är dopade, vare sig de testat positivt eller ej.
"Dopingskandalerna hotar OS-status"
Där har vi alltså en artikel från 2007 som beskriver hur den utbredda dopingen inom cykelsporten kan innebära att den inte får ha OS-status i framtiden, eftersom:
Man konstaterar också att cyklingen har:
"En idrott som visar sig vara dopinginfekterad och där ledningen inte bryr sig eller misslyckas totalt hör inte hemma på det olympiska programmet"
"en dopingkultur sedan länge – och den har gått i arv"Detta bör naturligtvis då ställas i kontrast mot den dopingbefriade (men möjligen lätt "medicinerade") hockeyn där "alla" testat på prestationshöjande medel och som ÄNDÅ tydligen inte är vare sig dopinginfekterad eller har en långt gången dopingkultur som går i arv till nya spelare. Javisst!
Enligt artikeln går det "inte en dag utan nya dopningsfall i Tour de France". Sådana skandalrubriker spär såklart på synen att "alla cyklister är dopade". Men låt oss då titta på hur frekvent antidopingarbetet ser ut i lite olika sporter:
Hemläxa: Jämför till exempel cykling och hockey. Fundera hur det skulle se ut om hockeyn (där "alla använder") ökade sitt testande till cyklingens nivåer. Diskutera i smågrupper.
Jag vill förtydliga att jag inte på något sätt tycker att cykelsporten är ett föredöme vad gäller dopingkultur, den är förmodligen precis lika jävlig och smutsig som ALLA andra sporter där det finns pengar. Däremot tycker jag att den faktiskt tar de smällarna också till skillnad mot den betydligt mer skenheliga hockeyn där helyllegrabbarna bara lirar lite puck mellan nässpraysvändorna.
Dessutom är här ett exempel på reaktionen hos svenska storstjärnor inom cykelsporten, när en svensk cyklist åkt dit för doping:
"Svenska cykelstjärnor är kritiska efter beskedet. Gustav Larsson, som tog OS-silver i Peking, vill att Axelsson straffas med livstids avstängning. Han får medhåll av OS-silvermedaljören Emma Johansson, som säger till Aftonbladet:
- Jag blir rent ut sagt förbannad. Jag förstår inte vad han tänker med. Han förstör ju för alla oss andra."
Eller när en teamkollega åkt dit:
Man blir mest deprimerad över allt som kommer fram kring cyklister som varit dopade. Det som kan vara bra är väl att informationen kan leda till något positivt, en ren cykelsport, säger Balck."
Jag tycker ändå att hur övriga aktiva reagerar på doping inom sin egen sport, om de förkastar eller om de bortförklarar med att "alla gör det", säger en hel del om den kultur och den syn på doping som finns inom respektive idrott. Framför allt säger det enormt mycket om hur långt man kommit i sitt antidopingarbete, vilken bild man förmedlar till aktiva ungdomar och hur man ser på sin egen rätt att stå över lagar och regler.
Svensk hockey har helt uppenbart en lång väg kvar att vandra.
5 kommentarer:
Väl skrivet!
Frågan är om idrottare som verkar under andra dopingregler till vardags verkligen skall få vara med i OS. När det gällde USA:s dreamteam i basket var dopingfrågan aldrig uppe för diskussion heller.
Bra skrivet!
Vad menar du egentligen med "Bäckströms agerande". Att han tar en medicin som hans läkare har ordinerat åt hon på grund av hans allergiska besvär. Det är väl ändå lite väl hårt att likställa det med personer som tar till exempel anabola steroider. Då är det ju helt uppenbart att personen väljer att fuska. Nu har han tagit en medicin som innehåller ett ämne som du inte får ha för hög dos av, vilket är ju sig helt befängt, det borde ju antingen vara tillåtet eller inte tillåten. Speciellt när det skiljer sig så mycket åt beroende på kroppsvikt och hur mycket vätska man har i kroppen.
Det må varit klantigt av Bäckström att lita på SOK:s läkare, men det tror jag vem som helst hade gjort. Vem litar inte på en läkare som ska vara expert?
Jag tycker det är konstigt att det ska ta över 90 timmar att få fram ett resultat som i andra sammanhang bara tar 24 timmar. Det var ju efter matchen mot Slovenien som testet togs och han hann således vara med i semifinalen och spela. Där var han en av Sveriges bästa spelare. Han borde ju inte ha fått vara med där överhuvudtaget. IOK verkar vara en organisation full av pajasar.
Wow!
Jag måste säga att din artikel fick mig att tänka till. Jag erkänner att jag var en av de som ser snett på cykling och mellan fingrarna på hockey. Men du har ju helt rätt!
Mitt intryck är idag att de "alla" där borta i NHL trycker i sig dessa ämnen och att de tycker att det är ok.
Under OS så försöker de begränsa för de vet att testerna är helt annorlunda, men vår stackars spelare är kanske så beroende att han helt enkelt inte klarade att hålla nere dosen. Det var nån som uttalade om att de använder detta ämne väldigt mycket i NHL och att vissa faktiskt blir beroende.
I utländsk media står det en helt annan historia om "medicineringen" i detta fall. En expert i Finland har gått ut och sagt att de nivåer som uppmätts i detta fall är helt omöjligt med vanlig dos. Du måste snarare trycka i dig hela burken med allergimedicin.
Jag håller dock inte med dig angående tidspunkten för avslöjandet. Ishockey är en lagidrott och hela laget påverkas mentalt när en av deras bästa spelare tas av banan på grund av fusk timmar innan match. Det var synd för de övriga i laget som inte förtjänade att ha det i tankarna när de ska spela en OS-final.
Skicka en kommentar