tisdag 11 februari 2014

DIX POINTS

Igår var vi hos sjukgymnast, kröppa & jag. Jag har ju förskonats med en kropp som nästan aldrig krånglar, så jag har aldrig(!!!) varit hos någon sjukgymnast tidigare. Bara det gjorde det ju hemskt spännande. Vad ska man göra? Hur går det till? Hur är patientrollen? Eftersom jag alltid i alla sammanhang är supernojig över att eventuellt försätta någon i dess yrkesroll i en jobbig eller besvärlig situation och därför alltid överkompenserar och är superavslappnad och vill agera som om ingenting är något märkligt någonsin och som om jag är helt på det klara med att allt är ok och naturligt så blir jag såklart helt hyper i sådana här situationer. Ba "HAR INGEN ANING OM VAD SOM SKA HÄNDA MEN DET ÄR HELT OK MED MIG, INGA KONSTIGHETER, ALLT ÄR LUGNT, OK, OK, OK, DET ÄR OK, JAG ÄR MED I BÅTEN, LIGGER HALVNAKEN MED BENEN BAKOM NACKEN HÄR INGA PROBLEMOS NO WORRIES EHEHEHEHEHE *THUMBS UP*". Förmodligen betydligt jobbigare att handskas med än nån tyst jävel, men jaja. Jag försöker åtminstone, det är tanken som räknas.

Jag fick i alla fall bända och böja och vrida och vända och blev mätt och dragen och tryckt och måttad och jämförd och sträckt och genomgången genom hela fot-ben-höft-rygg-partiet. Det visade sig såklart att jag var optimal, rent fysiskt. Stark, jämn, mjuk, rörlig, rak, etc. (Visste jag väl!)

Eftersom jag lägger orimligt mycket vikt vid att scora toppoäng när det gäller min fysiska status på det här viset (minns förra årets hälsokontroll på jobbet när jag typ tyckte jag vunnit LIVET pga hade bäst blodvärden...) så gjorde det mig såklart oerhört nöjd och lättad. Det betyder att det förmodligen bara rör sig om någon slags överbelastning, vilket väl i och för sig inte är så bara, men ändå bättre än att få domen att hela skelettet är skevt och trasigt och att alla muskler sitter som lösa små skrumpnade russin och skramlar i sina fästen, vilket jag annars såg som rimligt.

Jag ser nu hoppet i livets horisont igen. Kanske behöver jag inte bli rullstolsbunden ändå. Ska genast kolla om det går att ta tillbaka det livstidsmedlemskap i handikappades riksförbund jag givetvis signade upp för redan första dagen.


Inga kommentarer: