down & dirty

Vad gjorde ni i ösregnet i förmiddags? Jag cyklade lite drygt tre och en halv timme på grusväg och gammal banvall i dimma och disigt höstigt regnväder. Episkt trögtrampat de första två, jag höll ett tag nästan på att ramla omkull av pur långsamhet när jag glömde det där med att åtminstone orka upprätthålla styrfart.

Men sedan fick jag kaffe! Och är det något som alla vet så är det ju det där med att man blir SVINKALL om man stannar när millimetrarna som är torra på kroppen hamnat på en stadig nolla och således blev det tvunget att gasas upp lite värme i kroppen på vägen hem efter det, och då rullade det väl åtminstone sedan på i ett tempo som gjorde att vi skulle sluppit bli omkörda av de lokala förskolebarnen, om de nu varit ute och sladdat med stödhjulen. Vilket de förstås inte var. Eftersom det ösregnade.

Sjukt värt ändå, grispass är bästpass och skitväder är finväder och det är skönt när det är obekvämt och när man väl blivit genomvåt är det ju bara att embracea och då finns det ju få saker i livet som är roligare än att bli blöt och smutsig och bli tvungen att duscha med kläderna på innan det ens går att ta av sig dom.

Hej hösten!