Åh bloggloverz, sweet childs of mine. Er favorittjej har väl tramsat sig runt den där säsongspremiärtävlingen nu i alla fall. Mellan tummen och pekfingret gjorde jag väl ca alla fel man kan tänkas göra när det kommer till sånt som klungkörning osv, men som vanligt: någon ska ju göra det? Jag tar messiaspositionen.
Jag har även en teori om att det cykelmässigt skulle vara av godo för mig att skaffa lite större bekräftelsebehov och lite mindre nöjdingmode. Eventuellt är det dock sånt som man i vanliga fall försöker förändra i motsatt riktning för att typ få ett anständigt liv, så frågan är ju om det är värt det?
Men nåja, i år kom jag åtminstone i mål utan vare sig vara en av alla de som bröt eller ägna mig åt felkörningar eller krascher, så givetvis också: Yay och hurra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar