Kolmårdsbiken

Klockan är ju mitt i natten och herregud jag har inte tid med det här och osv osv osv, men eftersom jag inte vill att ni ska gå lottlösa ur måndagen så ger jag er en smakportion och sammanfattning av dagens lopp i form av tre bilder:

Har ni någonsin undrat hur man ser om någon är sjukt peppad innan ett lopp? Ett tips är att leta efter kroppsspråk liknande detta i startfållan:

Energin bara flödade! Hurra! Cykelen! Spritter i hela kroppen! Ooooosssvvv

Under loppet var jag väl mest bara trött. I början var jag dessutom inte ens långsam, men det tog jag ju igen under slutloopen där jag krälade i vartenda jävla lerhål/körde in i varenda småsten/i största allmänhet hade kottar i ögonen och kola i skallen och tappade min andraplats till en fjärdedito.

En av de mer fantastiska grejerna var ändå skorna som trots allt mitt vadande i knähög (på riktigt! ingen överdrift!) lera och sankmark höll sig konstant vita! Helt sjukt ju! DÄR kan vi prata optigrejer!

Kom väl sedan hur som i mål. Verkade väl vara rätt nöjd över det faktumet, även om jag just här precis på besserwissermanér rättat fotografen. Förlåt.

Missade min egen prisutdelning, mådde sportdrycks-illa, åkte till Örebro för lite snabbsocialisering och favoritspotting av Ola och Johan och Snygg-Martin. Åkte hem.