Things to do in Falun when you're dead

Ja jag har ju inte legat på latsidan när jag varit borta, jag har ju varit ute och sett mig omkring lite här utanför min egen dungeon, så jag bjuder på lite fräscha turistbilder:





Nästan lika verkligt som Sagan om ringen!!!*

Nä, förlåt, skoja. Det är inte ens roligt, jag vet. Men jag har vaknat med halsont idag och det är synd om mig och det är alla ursäkter man kan tänkas behöva för att utnyttja photoboothfunktioner, självömka och tex i huvudet lista sånt som de mest humörhöjande inslagen i musik (1.pampiga stråkar, 2.trumpeter, 3.handklapp, för den som undrade).

Annars verkar det som att jag har en kartong med en tjusig cykel väntandes på mig, nästan bara en armlängd bort. Spännande va?! Jag har dock inte hämtat den än, jag misstänker att det krävs något större än lillbilen för att kunna frakta hem den och storbilen är utomsocknes och jag är inte mer desperat än att det kan få vänta ett par dar då. Det är ju inte som att vårvädret verkar vara i ett sådär jobbigt gången-mellan-tbanan-&-pendeltågen-stressigt antågande precis, så barmarken lär nog dröja.

(* syftar förstås på det jätteroliga Hej Domstol-inslaget från början av tvåtusentalet eller när det nu nu var de där himla troll- och grottfilmerna kom, men jag gissar att få av er hörde och/eller minns det så jag försökte googla fram det för er allmänbildnings skull, men misslyckades tyvärr. Kul var det, i alla fall.)

Dagens mmol

2,92 7,97 9,31 10,1 6,23 9,94 13,33 14,81 12,31 14,05 14,62 15,26

Sen var jag adamskt stum och gick över till excel istället för monark.

2 & 1/2 hund

Min bror examineras från läkarlinjen nere i Danmark idag, så mina föräldrar är där nere några dagar. Jag har alltså hundarna på heltid den här veckan. Det är fint, två håriga killar i sängen osv. Skoja.
Nä men vi har installerat oss bra ihop här. Jag har helt fallit in i deras dygnsrytm och har enbart ätit, sovit och gått promenad idag. Jag har ju inte börjat se det superroliga i plastbollar som piper än förstås, men det är väl förmodligen bara en tidsfråga.

Skev

Missade både fin-MickeP, fin-Adam OCH fin-Robban med en hårsmån vid testcyklarna idag. Vilket i och för sig var bra, eftersom det ger det bästa av två världar: det sociala innan när man möts i skiftbytet, och ändå lyxen i att få träna ensam och kunna härja runt med fläkt och prylar så mycket man (jag) vill.

90210

Vi fick ju veta idag att det i princip är ett pericardiumsnitt som är vad som gäller om vi har några som helst förhoppningar om att kunna bli ordentligt uthållighetstränade. Det, eller att träna tomma. Jag känner ju att det där med kniven känns lite svårt att riktigt embracea, hur väl det än fungerar på grisar, så jag föredrar nog det sistnämnda. Vilket jag å andra sidan inte har några som helst problem med.

Grimaserade mig igenom mina intervaller uppe i hallen ikväll. Hade inte tid innan dess för jag adopterade en ny ipad-hund som jag var tvungen att få att komma överens med min första (förstår ni väl). Och att bygga vänskaper är ju inget man gör på en kvart. Fast i efterhand var det ju tur att jag var sen, tajmade som vanligt in rätt på medmänniskefronten.

(& jag får fortfarande inte bildöverföringen att funka... jag jobbar på det!)

För vem?

Idag på min lokala mataffär sålde de en papperstidning som hette Facebook, och som förstås handlade om just det. Känns inte det lite... bakvänt?!
Jag köpte den inte.

På en annan not

Jag tycker, i motsats till alla andra verkar det som(?), att radioshacks grejer för i år är rätt jäkla snygga. Det stör mig, eftersom jag 1. tycker rätt illa om Lance själv, och 2. tycker att "the shack" är det töntigaste namnet nånsin.

iSöndag

Skulle försöka mobilblogga igen igår nu när jag har en ny telefon som fungerar osv, men eftersom jag fick tillbaka en nyare modell än den jag lämnade in så är det förstås ändringar gjorda, bland annat då i den ypperliga bloggfunktionen jag hade på gamla telefonen som nu verkar vara försvunnen. Jag lyckades igår få upp den här kvalitetsbilden på facebook direkt ur telefonen:

... men längre än så kom jag inte, och det hjälper ju inte mitt bloggande även om jag trodde det just då (hence gladheten). Måste försöka hitta en lösning, att behöva ta sig till en dator vareviga sekund håller ju liksom inte riktigt.

Fick träffa mina tjejor igår i alla fall, de är så himla roliga! Jag har ju aldrig nånsin direkt umgåtts sådär jättemycket med tjejer eftersom tjejer typ... är dumma i huvudet oftast och jag inte passar in i deras på sex and the city baserade intressesfär (eller de i min, för den delen) vilket bara resulterar i att det skär sig emellan oss och de tror att jag är ute efter deras pojkvänner istället (?!), vilket naturligtvis inte är sant eftersom tråkiga tjejer tenderar att ha ihop det med tråkiga killar, men så blir det ändå bara all drama och sura miner istället för hopp och lek och sånt är bara irriterande.
Hur som helst, det är ju tråkigt förstås, för även om trista tjejer är waaay mycket mer irriterande än vilken random idiotkille som helst, så är ju grymma tjejer så sjukt mycket roligare än den roligaste av alla roliga killar. Så är det ju. Tur för mig alltså att det finns några såna vettiga själar omkring mig ändå, även när jag numer bor i glesbygden. Kul att få flickfnittra, alltså.

Idag har jag legat på soffan och laddat ner fåniga apps till ipaden, behov jag aldrig tidigare visste att jag hade väcks ju med den där apparaten. Idag har jag adopterat en virituell iDog. Ägnade sedan resten av dagen åt att kasta iPinne och iKlappa den. Givande.

Mastermind

På sin plats med en sån här nu va? Inlämnat & klart.

Omnom

Att vänta med hemtentan till sista dagen (inlämning ikväll!) och efter ett distanspass på förmiddagen var väl kanske inte sådär våldsamt begåvat. Att man blir korkad av att köra distans vet ju alla, och det man förtjänar är att få tupplura på soffan till lördagseftermiddagsskräpteve (bra ord). Det borde jag väl ändå ha varit klok nog att ha haft i åtanke under veckan? Uppenbarligen inte.

Fint pass idag annars. Blötsnöigt nå så jävulskt, jag har väl käkat vägsalt för att täcka ett livstidsbehov, haft så mycket frusen blötsnö i ögonfransarna och på kinderna att sikten periodvis var mer eller mindre obefintlig och hela Svärdsjö-Envikens befolkning vinande om öronen då halva kommun' verkade vara ute och åka bil idag(?!).

Ändå varmt och skönt och fina vägar! Jag cyklade givetvis med hjälpryttare av bästa kalaskvallisort som lät mig ligga på rulle när jag blev tjurig, höll vattnet över fryspunkten i sina ryggfickor och matade mig med snickers när han tyckte jag verkade behöva det. Det är väl ändå så ett pass ska bedrivas?

Ikväll ska jag säga hejdå till Camilla som ska flytta härifrån. Kanske slår jag på stort och tar mig en öl. Kanske kan jag inte riktigt hantera så mycket crazyness och låter bli. Den som lever får se.

Teknikdöd

Min telefon har dött (den här också!) vilket betyder att jag måste gå till phone house och hämta ut den förstdödde som jag lämnade in före jul och inte orkat bry mig om sedan dess. Om ni inte kan nå mig beror det alltså på det.
I och för sig kan det nog kanske vara bra, så jag 1. kommer iväg och tränar och 2. slutar surfa så mycket i mobilen och slipper fyrsiffriga telefonräkningar.

Om film

Kollar på 27 dresses, det borde jag ju inte göra. Hatar ju romcom, allt är overkligt (ett jättebra argument i filmdiskussioner) och stereotypt och förutsägbart och fördomsfullt och töntigt och jag kaahaan-iiiiinte låta blir att provoceras trots att det ju är samma sak varje gång och man ju tycker att det någon gång borde trubbas av lite grann, att man borde bli lite hemmablind och få nån slags ärrbildning på den delen av hjärnan som besitter sånt som typ... all form av tankeverksamhet. Men nä.

extraordinary mind

Ägnade morgonen åt att läsa Austers nya i ett enda svep. Så himla bra! Eller storyn var väl sådär, men han är ju en formens mästare den mannen. Synd att han är gammal och gift, annars hade det ju varit läge för friarstråt till brooklyn.

Vid lunch hade tempen stigit till nollgradigt hos mig, det hade den uppenbarligen inte gjort någon annanstans i kommunen. Frös ihjäl innan jag kommit bortanför hosjö.

allt utom uppdateringar

Jag fick bannor av Ola för att jag inte uppdaterar tillräckligt frekvent för att han ska kunna fördriva väntetiden på jobbet (härligt att vara högprio!) och min mamma var tvungen att skicka ett sms igår bara för att fråga om jag mådde bra, så jag tar mig väl i kragen då. Jag mår bra, jag har haft två dagar av för lite sömn, redovisningar, gruppgenomgångar, tentor och testcykel, så det har varit fullt spett och hjärndöd och jag tänker skylla på det.

Idag, efter de fulla dagarna här innan, blev jag så spänstig i kroppen efter 1.40 på tcn på så gott som fastande mage att jag var tvungen att trasdockesitta på en bänk och bara stirra rakt fram som en idiot lite pinsamt länge innan jag kunde dra på mig jackan och medelst sockerchock ta mig hem (en km, nedförs) för att till slut slippa dö av hunger och stumben. Fint.

Nu, om ni ursäktar, har jag en soffa som kallar.

Solskenspass

Men det var ju inte precis igår man fick ha det här i ögonen när man var ute?! Att inte klämma in lite timmar ute idag när det var plusgrader(!!) och SOL(!!!) på en och samma gång (händer väl ungefär en gång per vinter) var ju inte ens ett alternativ, så det var bara att ta sig ut på vägarna.
Dessa bjöd förstås efter de gångna dagarnas väder på ett varierande underlag som började med rensopad fin och snabb asfalt, fortsatte med decimeterdjup slush puppy för att sedan avslutas med spegelblank isbana där inte ens mina dödsdubbade däck gjorde särskilt mycket varken till eller från. Spännande på flera sätt alltså. Man kan höja pulsen på fler sätt än ett.

Men så himla göttigt att inte behöva ha fler lager på sig än två-tre, att inte behöva frysa, att få solen i ögonen, att få upp hoppet om att det kanske blir vår igen någon gång innan vintertröttheten sugit allt liv ur varenda människa. Åååh fint!

födelsedagstårta!

finaste tjejen får såklart finaste tårtan. eller kanske den enda på menyn, men ändå. sköljes ner medelst jäger. för födelsedagsbarnet alltså, själv sysslar jag ju inte med sånt.

Som en guldfisk!

Jag tar tillbaka, Hysingskan fyller ju år idag! Här hinns det inte med att tränas nåt mer. Jag får hetstentaplugga så mycket jag hinner och sedan ta på mig nån tramsig för kort kjol och möta upp den, nu mogna, flicksnärtan.

Saker jag och Karin annars gör tillsammans:


dvs: tar in hö, tar in mer hö, äter middag, kollar på Carlsson i tights och fikar på landet.
Förutom att vi har jobbat ihop i tid och evighet då, men där fick jag aldrig fota henne.

Begåvningsreserven

Jag skulle skarva en taklampa här imorse. Råkade såklart kortsluta hela jäkla lägenheten. Men givetvis inte på ett så enkelt sätt att det bara var mina egna säkringar som small, nä, man ser väl till att hela huvudsäkringarna i huset ryker. Ska man göra det så ska man ju göra det ordentligt, som vanligt. Skamsen fick jag ringa min hyresvärd som fick komma skenande över gården och styra upp och fixa och dona på mystiska ställen i källaren innan det gick igång igen.

Nu har jag el igen, men jag vågar ju inte koppla in taklampan direkt. Att behöva ringa om samma sak en gång till skulle till och med jag tycka var pinsamt.

Förhoppningarna om utecykel dog ungefär samtidigt som belysningen, när det vid lunchtid inte blivit varmare än -14c. Efter att ha svurit och gnällt ett tag tog jag på mig löpskor och vallade jeppe ett varv runt tisken innan jag lämnade honom och skarvade på en 50 minuter till själv. Längre än en och en halv timme är min kropp för löpovan för att kunna springa så sedan fick jag ge mig. Ska nog försöka ta mig ner till friskan och ge mig på de där roddintervallerna igen lite senare istället...

Fredagsmys

Sist i hallen idag igen. Det var bara jag och David där (och den där gamla mannen som måste vara nånstans mellan åttio och döden som springer intervaller på banan vareviga dag), folk tar tydligen helg tidigt nu för tiden. Utnyttjade tiden till sista minuten i alla fall och när vi klev ut hade de redan börjat släcka lamporna.
Jag trampade mig igenom sällsynt sega åttor, men långa intervaller är väl liksom per definition alltid lite sega. Fysiskt är det inte så farligt men allt över fem minuter är ju en utmaning mentalt tycker jag. Hann med åtta stycken i alla fall och tror jag hittade rätt belastning. Mixtrar fortfarande med det där...

Åh Paul

Jag är på daljunkareg. och får lite kravlös kärlek av min lilla hund. Han följer mig hack i häl från rum till rum. Ska väl träna snart. Trodde jag skulle kunna cykla ute idag, men så roligt såg temperaturen till att vi inte fick. Hoppas det går att göra till helgen istället.

På onsdag nästa vecka får jag börja läsa nytt av symbolikens mästare och flerlagerberättandets okrönte, Paul Austers nya på svenska! Det ska bli fantastiskt förstås, älskar Auster så himla mycket. Det borde ju höra till allas kulturella allmänbildning att åtminstone ha läst New York-trilogin, det är så himla värt det.

Äh

Det är ju soligt och fint och så, men hur kul är det att vara ute när det är -18 igen?!

När tv är som bäst

Party personifierat?

Men har ni sett DET HÄR? En tv-serie som ska hitta "the genuine Ken" (finns det en barbie-variant också eller? finns det sedan en dejtsåpa mellan de två vinnarna? har de headhuntat lämpliga typ.... Skipper som sidokaraktärer? jag känner att den här serien skapar så många frågor.)
Älskar att "Party-Ken" (bartender! rapper!) har en liten tokig tuppkam så man fattar vilken crazy party dude han är, i kontrast till tex "Artistic-Ken" (musician! songwriter! coffeelover!) som ju har ett lite mer europeiskt och känslofyllt french hårsvall. Det känns ju dock en aning oklart vad som skiljer honom från "Crooner-Ken", förutom att han tydligen även är en "performer", vilket väl rimligen borde gjort honom mer artistisk än nån kaffesörplare, men jag antar att man kanske inte ska märka ord i det här sammanhanget.

"Compassionate-Ken" (lifeguard! child care provider!!) verkar hur som helst enligt facebookrösterna leda ligan i tät strid med "Style-Ken" som inte ens har en namnrelaterad sysselsättning (kunde man inte hitta EN ENDA katalogmodell i hela USA som kunde tagit den här platsen eller? inte en enda?).

Själv känner jag förstås mest för "Heartwarming-Ken" som ju lägrar flickorna med den helt oförnekbara hjärtvärmarrepliken "Hi, my name is Keith. And I'm ready: Reliable, Educated, Ambitious, Devoted and Yummy. Yeah, I said yummy. This is the type of chocolate that's good for your health.", och hade man fått DEN levererad till kvart i tre-ölen så hade man ju keeeheheeheenappast kunnat motstå. Eller så hade man.

Min bror doktorn...

... blev idag min bror doktorn på riktigt, efter 6 års studier i korv- & smörrebrödlandet i söder. Det är ju inte så himla illa pinkat.
Själv har jag istället en konstnärlig utbildning (slutförd!), X antal påbörjade och avhoppade akademiska projekt och en driljard ströjobb i karriärbagaget. Målmedvetenhetsäpplena och beslutsamhetsäpplena faller visst olika i den strömska syskonskareträdgården.

Grattis till Petter i alla fall, det är han väl värd!

En och en halv inomhus

Kul med TC idag trots morgongym. Körde nya lite tyngre intervaller vilket säkert är nyttigt för mig då jag tycker allt under 110 i kadens är svindrygt (på tc, ska tilläggas, ute är jag inte lika kinkig). Kände mig rätt fräsch hela vägen igenom och hade bästa distraktionen under tiden i form av Faluns friidrottande knattegäng som hade hinderbana. Synd att man nog inte får träna med dom om man är 20 år för gammal, det verkade sjukt kul annars. Carlsson-junior var där och visade var skåpet skulle stå.
Även notoriske sjuklingen Adam hade tydligen blivit frisk och var i hallen och spände musklerna. Fast inte med barnen då. Tror jag.

postpunk

Nytt och roligt!

Att döma av Jahn Ekmans bilder från Södra Sandby tycker jag fortfarande att det är kul att cykla i alla fall. Eller så tycker jag så mycket om Jahn själv att jag ler så mycket i hans närhet. Oklart vilket.

Jag har nyss varit nere på velodromen och pratat med Lå om de här veckorna som är kvar innan Mallis. Lagt upp lite träning och fått lite nya intervaller och så. Det är så bra att få saker på papper, allting känns så himla mycket mer motiverat! Nu försöker jag få bort den värsta kvarglömda leran från skorna så jag kan ta mig upp för lite TC i eftermiddag, det ska bli fint det.

Vaknade annars sex imorse (såklart, efter allt vilande igår) och hann med en vända på gymmet innan gryningen. Bra start på dagen, förutom den där morgonsvagheten som ju är lite svårt att komma undan vid den tiden på dygnet.

Ett oinspirerande inlägg

Tröttheten har ju varit övermänsklig. Sov bort större delen av dagen, helt knockad. Försökte ta mig ut och springa halva eftermiddagen men kom liksom aldrig till skott eftersom hela kroppen kändes som en hög med sirap. Som tur var fick jag till slut löpsällskap av jesper vilket var helt rätt människa, för är det nåt han är bra på så är det ju att sprida gott humör. Det var väl förmodligen precis vad jag behövde för att överhuvudtaget orka röra mig framåt idag.
Var i alla fall ute en 45 minuter och trodde nog att det skulle ge mig lite energi, men jag är nu efteråt fortfarande lika trött så jag tror jag ger upp dagen, kastar in handduken och hoppas på morgondagen istället. Då ska jag ha tränarmöte vilket nog blir bra, just nu känns det som att det behövs lite mer struktur om jag ska kunna få in alla timmar jag ska få ihop per vecka på ett sätt som känns vettigt. Jag är ju trots allt en schemalover av rang, behöver det för min motivation.

Tack & hej cupen2010

Cupen är slut, och det som sagt med en andraplats för mig efter att sedan oktober åkt land och rike runt för att kräla i olika sorters lera, slira i olika sorters snö, trampa sand, slita bromsbelägg, springa i trappor, svära mellan tänderna och hoppa över plank.

Det började ju här hemma i Falun med det här fina och soliga höstvädret:


...och slutade nu i Lund med lite vintrigare omgivningar:


Det har varit en sjukt rolig höst på alla sätt och jag har lärt mig otroligt mycket som cyklist. Stort tack till Jens, Robban, Oscar, Adam & Janne som, förutom att ha varit mitt ypperligt trevliga och roliga rese- och boendesällskap, även har hjälpt mig på en massa sätt de mer eller mindre vet om själva. Ibland uppenbart genom att låna mig grejer, fixa grejer med min cykel eller tekniktipsa mig, och ibland mindre medvetet genom att jag kunnat snappa upp saker och fått se och lära av folk med så mycket större erfarenhet och kunskap än jag själv. Sjukt värt på alla sätt, verkligen!
Tack också förstås till alla helt fantastiskt trevliga människor som frekventerat alla deltävlingar, både medtävlande, arrangörer, anhöriga, publik och annat löst folk. Det har varit en helt fantastiskt fin stämning cupen igenom tycker jag, vilket gjort det kul att gråta blod på vilken igenslammad gammal åker som helst. Bonustack förstås även till Johan som tålmodigt lagat, skruvat ihop och justerat min cykel när jag kommit hem och envisats med att köra sönder den lite mer än nödvändigt.

Det ska bli skönt att slippa resa runt ett litet tag, men det ska lika mycket bli tråkigt att inte få ta del av allting längre.
Till nästa år hoppas jag på lite mer lämpat material, en del bättre teknik, ett stabilare tävlingssjälvförtroende och mer tryck i påkarna, precis som alla andra. Det har varit en kul säsong, snart är det höst igen! Vi ses i leran då.

Fint bildspel!

Fint bildspel från helgen av Sydsvenskan, med CX-info från Oscar pålagt! Sätt på högtalarna och kolla, kolla!

http://cdn.sds.se/bildspel/ldalundacross/

Hoppa!

I korthet

Bild stulen från Jonas.

Hemma igen. Trött efter bilresa ända nerifrån skåne i eftermiddags. Tröttcyklat på helgens tävlingar men blev 2:a totalt i cupen vilket såklart var värt. Vi kan ju återkomma lite utförligare till det tex imorgon när jag fått sova lite.

cykel & fjälls nya kalenderkille 2011

Pysselstuga i Veberöd

Jens vill såklart också ha del av finrumskakan

Sandbycrossen

Trots den skönhetssömnen vaknade jag såklart med halsont ändå. Efter frukost och lite uppvärmning i det skånska regnet(!) kändes det något bättre så jag startade ju ändå. Blev fyra, som vanligt. Svår bana för mig med all snön förstås och Åsa vann föga förvånande rätt överlägset.

Janne tog över ledartröjan i gubbklassen och Magnus och Jens gjorde en fin faludubbel hos killarna.
Oscar höll låda och förstörde sin karma genom att sätta spindlar i mitt hår i bilen på vägen hem. Nu hoppas jag vi får äta snart innan mötet ikväll.

jag och Robban fick bröllopssviten

Janne och Oscar är gröna av avund.

Lägesrapporten

Vi är i jönköping och har ännu inte fått varken bensinstopp, punka eller anledning att ringa ambulans. Peppar, peppar osv. Det rullar på alltså.
Jens har visat storform genom att vara så stark att besticken viker sig i händerna på honom, JJ inledde helgen med att glömma garageporten öppen i sex timmar hemma i blge, Oscar sitter i bakluckan och vilar stämbanden i form och Robban ska ju få vara lady gaga hela helgen med sitt eget haus of österlin(g), så han verkar nöjd. Själv har jag fortfarande ett begynnande halsont, men säg det inte till nån.

5 av 5?

Men den här vyn har vi väl sett förut va?
Till mitt försvar försökte jag fota annat men sen lyckades jag inte vända på bildfan i mobilen och då blev jag så trött att jag sket i't. Det finns ju gränser för ens tålamod efter 4*4 och med linser som fläktsvider i ögonen och som gör att man i alla fall inte ser nåt.

Det gick bra i alla fall, jag var väl rätt fin där i min ensamhet osv, men fick efteråt ont i både hals och huvud så vi får väl se vad för spännande jag vaknar upp till imorgon. Förhoppningsvis inget dåligt, eftersom det vankas skåneresa och sista cx-helgen imorgon. För att vara extra opti har jag direkt efter träningen umgåtts lite med min supersjuka syster. Alla rätt på den tror jag.

Tjo vad det var livat

Men det är väl härligt ändå med så mycket liv och rörelse omkring en när man ska träna?! Sån energiboost!

Man ska rastas även i snöväder

Här är en bild på mig, det har ni väl väntat på?

Ljusare än sådär blev det inte ute idag, men inte stannar man väl inne för det? Det är ju fortfarande varmt och skönt (förhållandevis), så att utecykla är ju ändå en fröjd på många sätt. Kortet ovan är taget när jag efter ett par timmar dumpat Jeppe i bojsen och tagit mig en sväng runt Varpis mol allena. Mer exakt är det taget vid Hedens Gård som ligger ungefär halvvägs runt, och där hade jag min häst en gång i tiden. För 11-12 år sedan togs den här bilden på tonårslisa och jättehästen Alex på nästan exakt samma plats som jag står på i bilden ovan:

Cyklade över Danholn - Karlsbyheden - Sundborn - Främsbacka - Regementet och sådär annars. Undvek att lägga mig ner den här gången, det är ju trots allt lite behagligare så.

Bättre tider

Eftersom jag var sist av alla i hela världen upp till hallen idag fick jag, istället för att kolla på spänstiga friidrottare som spänstar runt och gör livsfarliga grejer (typ tränar stavhopp), mest se ovanstående ödsliga vy i den timme jag tränade ikväll (med undantag för en, visserligen mycket spänstig, man som jag inte vågade stirra ut för mycket och för uppenbart).

Men så fick jag ju skylla mig själv också. Jag hade precis hela dagen på mig att träna eftersom jag bara har pluggat idag, men eftersom jag varit sjuk och sånt och inte kört ett intervallpass sedan innan dess så hade jag ju en vag föraning om att det skulle kännas sviiinjobbigt att ta i nu och jag var så trött så trött så trött, så lusten att ta mig iväg var ju inte precis den största i mannaminne.

När klockan var sju vägde tillslut pluggtröttheten över och jag hade inte längre ett enda vettigt argument till att INTE faktiskt få tummen ur, men det var väl bra längesen det tog mig så lång tid att gå upp till Lugnet. Väl där råkade jag dock vara helt oväntat stark och fin! Förmodligen kanske för att det är det första intervallpass jag kört på hundra år som inte haft ett styrkedito som föregått det samma morgon, plus att jag ju som sagt tagit det lugnt rätt många dar. Men ändå! Smällde av sex fyror på nöjdingwatt. Hej och hå. Det hade jag ju inte direkt räknat med men det gjorde mig förstås nöjd och glad som en ponnyvalp.

Trägen vinner osv

Idag, efter att ha krälat runt i krypfart på vägarna de senaste två dagarna, slapp jag till slut känna det som att jag hade ett buntband åtdraget kring varje ben och hollywoodska size zero-lungor. Fest!

Hoppas nu att vintern får vara såhär mild och fin framöver också så utecyklandet kan fortsätta vara möjligt.

Trött?

Avdelningen för Inga Konstigheter:

Började gråta av MTV idag. Helt normalt. Inte ett dugg touchy-feely i överkant. Not.
(Obs: det var jättesorgligt, men det är ju knappast en ursäkt.)

Ulltipset

Tänk att få cykla årets bästa pass, två dagar i rad. Det är ju inte illa det inte. Idag frös jag inte ens om händerna.

Något som annars tagit min vintercykling till nya höjder är mitt nya merinounderställ från Smartwool som jag fick i julklapp. Alltså det är så himla bra! Jag har alltid problem på vintern eftersom jag som bekant blir svettig en halv minut in i passen, och det spelar liksom ingen roll om det är varmt eller kallt för jag blir det i alla fall om jag ska ta i minsta lilla, och svettigt i kombination med minusgrader är ju som alla vet = svinkallt om det tillkommer tex lite vind eller stillastående eller bara lite längre tidsperioder än nån timme.
MEN, det här ullunderstället! Det är ju precis så bra som alla sagt att det ska vara! Det blir verkligen inte kallt! Och det är så himla tunt och fint och lätt och mjukt och skönt ändå! Ska ni köpa nåt vintersportrelaterat och fortfarande dras med något annat närmast kroppen så är det lätt värt, det visserligen ganska höga, priset med ett smartwoolställ. Eller motsvarande, finns väl säkert massa märken som gör liknande. Spring och köp och tacka mig sen.