200

Sprang tvåhundringar igår, det var vidrigt på alla sätt utom det här att jag mötte mina hundar mitt i passet. Allt blir bättre av en dos hundgos, som det gamla djungelordspråket lyder. I övrigt var det moddigt, syrigt, långsamt, tungt, blåsigt och illamående, men det ska väl vara härdande det också. På bana tycker jag tvåhundringar är jätterolig träning! I snö och halka var det inte riktigt lika upphetsande. Är det vår snart?

Kristin frågade här nere vad det är för program jag tränar efter. Det är helt enkelt ett av de färdiga programmen från marathon.se, så det var inte så mycket mer spännande än så. Jag köpte ett när jag köpte min startplats, helt enkelt för att få lite grepp om ungefärligt upplägg. När det gäller cykelträning har jag ju en hyfsad grundkoll, och jag har ändå läst en hög poäng träningslära etc på högskolenivå, så jag skulle nog kunna ha satt ihop något skapligt på egen hand. Men jag har ju trots allt ingen erfarenhet av löpning på det viset, och varför göra jobb som någon annan redan gjort åt en? Med stor sannolikhet blir det här bättre.
Dessutom är det så behagligt att träna efter program som andra lagt upp. Man gör det man ska och håller inte på och velar. Om jag ska styra upp min egen träning slutar det lätt med att jag antingen tränar jämt och för mycket eller aldrig och för dåligt, det är helt enkelt för lätt att ta en diskussion med sig själv. Nu kan jag bara diskutera med ett no reply-mail, och det inser till och med jag är dödfött.