onsdag 15 januari 2014
Över och undan
Hej ungdomar. Igår tränade jag igen. Jag har visserligen tränat under radiotystnaden också men jag kan ju inte hålla på att rapportera varenda pass jag tar mig för? Hur skulle det se ut? Jag ska berätta för er hur det skulle se ut, nämligen som följer:
"Hej bloggen. Idag joggade jag 10k i mörker och snålblåst. Det gick varken fort eller långsamt, men det var skönt att ha det gjort. Förmodligen hade jag rent prestationsmässigt lika gärna kunnat ligga på soffan och tänka mig mentalt stark, men det är ju ändå bra för en att röra lite på sig och få lite frisk luft. Kom hem, duschade, käkade kaka. Det var allt. Tack och hej."
alternativt:
"Hej bloggen. Idag var jag på gymmet. Låg på olika bollar, gjorde några dips, men drällde mest runt. Tjuvlyssnade på hearty confessions från killar i Gasp-linnen, alltid spännande. Struntade i att stretcha, skäms. Kom hem, duschade, käkade kaka. Det var allt. Tack och hej."
Och hur kul hade det varit egentligen?
Att däremot få den där sortens inspirerande träningsreferat kanske vart tredje pass, DET är grejer det.
SÅ:
Igår sprang jag intervaller i mörker och snålblåst. Började gråta lite under uppvärmningen på grund av maktlösheten inför det här vintermörkret, har verkligen så himla, himla svårt för det här med natt 24/7. Det är inte riktigt hållbart. Som tur är så är det rätt svårt att springa och gråta samtidigt, så jag insåg ju att jag var tvungen att lägga av med något av det och eftersom jag var ombytt och två kilometer hemifrån och det hade varit svinkallt att sluta springa i tights i tio minusgrader så fick jag helt enkelt htfu & torka tårarna och göra det jag tänkt. Vilket var att springa 1000 á 4'00, 1000 á 4'30, 1000 á 4'00, vila en minut, och sen göra om det en gång till.
Det hela gick rätt bra? Men det märktes att det var ovant att springa de där tre i följd utan att få stanna till. 4'30-tempo är ju precis på gränsen till att inte riktigt vara vilsamt för mig, åtminstone inte om man precis klämt en fyraminuters innan. Men det funkade och det var nog nyttigt att försöka springa fort med lite stumma ben också. Bra pass på det hela taget.
På övriga livsfronten intet nytt. Funderar på att flytta (hahaa).
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar