lördag 10 september 2011

Den Stora Optidagen

Jag vet inte om ni var medvetna om vad det var för dag ni vaknade upp till imorse, men jag kan annars meddela er om att det, JUST DET!, var: Den Stora Optidagen! Jag och Jeppe har väntat på och pratat om den här dagen nästan varenda pass under hela augusti och inte riktigt vetat när den skulle infalla, och så ba var det helt otippat idag som det smällde till som en blixt från klar himmel?! Eller egentligen tvärtom, som en klar himmel i dimman typ eftersom det varit två så värdelösa dagar innan.

(Den Stora Optidagen = årets första riktiga höstdag med kall och klar luft, höstlöv, strålande sol & blå himmel och crossig bästcykeltur i allt det där optimala.)

Optidagen började med att jag efter gårdagens optitillställning vaknade en timme tidigare än väntat av sms - något som ju alltid är superopti. Eftersom jag var superpigg (opti!) och inte sjukare (opti!) så gick jag såklart upp och kunde äta frukost och ha mig utan att behöva stressa (opti!) och ändå vara klar för träning vid nio, vilket alla vet är den mest optimala tiden att ge sig ut på.
Upptäckte precis när jag skulle bege mig att jag hade en söndergängad skruv i sadelklämman när jag skulle ställa in Nilssons cross som jag lånat och det kan ju verka lite suboptimalt att inte ha någon sadel, MEN det ledde ju bara till att jag fick det fantastiska nöjet att åka ner och morgongosa med Dallas & Landis på affär'n innan öppning, och är det något jag gillar så är det väl ändå det! Således - trasig skruv = opti!

Efter det finbesöket följde ju optidagens huvudrätt, dvs några optitimmar med snabbcross och superpigga sprättisben som innehöll precis allting jag gillar - Jeppe & Borre, hårdpackad grusväg och gammal banvall, ovan nämnda strålande sol och klara luft, höstkläder, djur med päls, fika, ett evigt tramsande och en avslutning med omotiverat långt slött solskensstekande mot husvägg. Och detta som första pass efter nästan en veckas förkylning när man ju skulle ha varit helt till sig över att till och med få cykla en halvtimme i regn och snålblåst.
Alltså, ALLTSÅ, tillfredsställelse overload, fy fan. Begär verkligen inte mycket mer av livet än Den Stora Optidagen då och då. Men att det skulle bli idag? Vem hade anat? Men guuuuud vad det var välbehövligt.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Var har du varit som hittat kall luft idag? Klar och solig, ja men inte kall. Det var ju superskönt.
/Karin

Lisa sa...

ja skönt ja, men imorse var det ju kallt.

Kallebern sa...

Cool att min optidag synkade. Jag har kutat skog med byracka, cyklat skog utan, ridit fälttävlan utan tävlan och berusat mig till notorious BIG och köttet. Tror ändå att morgondagen blir bättre.

Emmsan sa...

Förstår precis, ungefär lika opti och sprättigt var det med löptur och tre timmar svampplockning:) Dagens regnväder kan ju också kännas ganska optisynkad med efterföljande rensning till följd av det som lades på tvåstoraplåtarigår.

Lisa sa...

kalle: alltså FÄLTTÄVLAN?! har inte fått så otippad information från någon på väldigt länge!

emma: för att inte tala om optigheten när du får ÄTA det!!