Den här veckan fick jag vara med igen! Hel, ren och utan punka, i bjärt kontrast mot förra veckans blodiga tubdäcksantiklimax. Och inte bara det! Jag plockade dessutom poäng som vore de druvor i Bordeaux, de bara flödade från alla håll och kanter. Att vi bara var fem deltagare (Vingstedt/Steen/Westergren/Österling/jag) såhär i SM-tider skulle förstås kunna ha med den saken att göra, men det är naturligtvis inte det viktiga här, det förstår ju ni också.
Roligt att det blev något i alla fall. När jag kom upp var det bara jag och Peter där, men precis när vi gav upp hoppet om mer sällskap och skulle rulla därifrån smög Jens & Adam upp bakifrån och gjorde oss såpass fulltaliga att det ändå kändes värt att köra. Dessutom lovade de Robbans närvaro och fem är ju a crowd, det vet ju alla. Veckans bästa träning således räddad. Skönt det, jag behöver den för min cykelglädjes skull.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar