Lisas träningsdagbok: Min vanliga tjejkropp

Men gud hörni VILKEN SPRIDNING det fick, det där Kickstartsinlägget? För att dra till med en sportig och aktuell referens så hade jag fler besökare än hela världscupavslutningen i längdskidor! Herreguuud, jag har gått runt på dagarna med stirriga ögon och hakan släpandes efter mig i marken och bara refreshat statistiken på mobilen med stora ögon. Först blev jag såklart till mig som en hundvalp följt av att sedan fasa för alla dessa idioter som när som helst rimligen borde börja kommentera eftersom det ju brukar vara oundvikligt så småningom. Men så är det, med något enstaka undantag, bara briljanta och superfina människor som läst och kommenterat och hört av sig!

Alltså va, jag blir så glad!! Tack allihop!!

Men det gick ju såklart över snabbt, för det är ju inte precis svårt att bli ledsen och bekymrad i den här världen.

Någon gång igår förmiddags fick jag nämligen ett mail om #tjejkropp-kampanjen som nu nått stor spridning, ni vet - "vanliga" tjejer lägger ut bilder och filmer på sina "vanliga" kroppar som kontrast till allt retuscherat mög som annars trycks upp i våra ansikten på daglig basis. So far so good. Jag fattar verkligen grejen, jag fattar att man kan känna att det behövs. Att döma av folks reaktioner finns det ett stort uppdämt behov av att få prata om det och jag tror verkligen att det är viktigt att man som tjej får bli medveten om att en kropp inte ser ut som i reklamen - inte ens reklammodellens egen gör det.

Men ärligt talat så har det där ju gjorts förr, vi VET vid det här laget att en tjej inte går runt på stan i ett glimrande photoshop-filter. Vi har sett både Linda Skugge & Blondinbella nakna på tidningsomslag. Vi har sett kroppsbilder-sidan som gjorde exakt samma sak - bad vanliga tjejer skicka in bilder på sina kroppar. Vi har varit på stranden. Vi har bytt om i omklädningsrum. Vi har för sjutton tjejkompisar.

Nåväl, initiativet är ju ändå gott (hoppas jag, det är misstänkt mycket uppmärksamhet och merch ute på väldigt kort tid så det känns ju inte orimligt att det är någon större bizniz som ligger bakom och då återstår det väl att se vad det kan vara...), men det är samtidigt så VANSINNIGT tråkigt och tröttsamt att vi inte kommit längre än till att det FORTFARANDE ska kokas ner till att handla om hur fan kroppjäveln ser ut? Om den är "normal"? Hur vi ska värdera den? Är den ok? Är den inte? Är den kanske mer ok än en mer normativt "attraktiv" kropp? Det går liksom inte att vinna i en sådan här kampanj, hur goda intentionerna än är, för det kommer ofelbart komma ner till diskussioner som går ungefär såhär:

"Härligt! Sådär ser en riktig kvinnokropp ut!" (för det finns naturligtvis en "riktig" och en "oriktig" tjejkropp? vem bestämmer det? hur ser den ut? hur mycket eller lite kroppsfett/muskler/hår måste den ha för att vara "riktig"?)

"Killar gillar tjejer med lite att ta i! Inte några beniga modellspinkisar!" (alla tjejer bör som alla vet bry sig om vad alla killar gillar, tycker, tänker och säger.....)

"Fyfan vilken äcklig tjock feministfitta!" (...........)

"Jag har lite häng men jag duger ändå!" (vadå ÄNDÅ? vadå häng? SLUTA PRATA OM DITT HÄNG!)

Et-ce---teeeee-raaa

Ser ni hur vi inte någonstans kommer ur den här fällan att det vi ändå gör är att värdera vårt (eller andras) utseende, till och med när vi försöker motverka just det? Det är så himla destruktivt med en kampanj som istället för att fokusera på annat än utseendet bara visar på ett annat utseende som "mer rätt". Det är som att laga läckan i taket genom att plocka takpannor från andra sidan taknocken, det regnar liksom in oavsett - bara på ett annat ställe.

Genom att ge ytan den där sortens uppmärksamhet så legitimerar man hela grejen med att det är ok att ge/ta någons värde på grund av hur hens kropp ser ut. Inte ens hur den fungerar! Hur den SER UT? Vi måste väl någon gång komma längre än så och kunna se att människovärdet kanske ändå trots allt ligger i något annat - även för tjejer?

Mitt tips för förbättrat liv + samhälle: sluta omedelbart bonda med era tjejkompisar över hur era eller deras kroppar ser ut. Sluta diskutera om ni får en putmage i en tröja, om jeansen får er röv att se stor ut, om det är ångestfyllt att köpa bikini eller vad det nu kan vara.

Jag vet att det är svårt eftersom det dels är ett väldigt socialt accepterat sätt att bekräfta en kvinnlig gemenskap och det dels är något många är osäkra kring och oroliga över, men det är bara en vana! Jag lovar! Sluta med det och ni kommer upptäcka att ni 1. mår bättre, 2. har intressantare diskussioner med era vänner, 3. kommer tänka mycket mindre på hur ni ser ut och kan istället börja göra mer meningsfulla och utvecklande grejer som tex vad som helst annat.

Vsg för dagens tips.