Det är ju en klassiker det där med att man inte saknar kon förrän båset är tomt och för mig som egentligen aldrig varit skadad så har ju kossorna i princip aldrig varit ute på ens en förmiddagsrast på grönbetet utan bara troget stått och hängt i stallet år ut och år in. Jag är så himla van vid att kunna träna precis så mycket jag behagar och har lust med och med bara dygnets 24 timmar och eventuell trötthet som enda begränsande faktor. Det har således varit ehehehehextremt frustrerande för mig att nu tvingats att vila eller avbryta pass på grund av något så tramsigt som smärta trots en i övrigt pigg kropp.
Men alltid lär man sig något och om inte annat är det väl bra för ödmjukheten antar jag?
För att åtminstone roa mig lite och få bli svettig etc har jag under de senaste veckorna kört ett pass spinning i veckan för att undvika att få två löppass efter varandra. Chockade min omvärld med att instagramma följande cykelbrallebild:
Jag gjorde ju ett tvärt avbrott från min elitkarriär i fjol och slutade cykla ganska hastigt och lustigt i somras av en massa skäl som främst var att såväl förbund som aktiva herrcyklister behandlat mig som helt orimliga rövar (mer om det någon annan gång) och efter det har jag varit måttligt sugen på att beblanda mig med den världen igen. Jag har sålt av cyklar (har iofs två kvar in case of emergency...) och stuvat undan alla mina cykelkläder längst in i garderoben, blundat och tänkt på england etc.
Men eftersom jag nu hade att välja mellan att bara sitta på röva i soffan och stirra in i väggen eller att cykla, som höften torde palla, så var det ju ändå ett ok alternativ och spinning är ju i allmänhet trivsamt befriat från cykelfolk.
Det var ganska kul att trampa igen hur som helst? Det känns så väldigt mycket som hemma. Kroppen ba "aahh, det är det HÄR vi kan!". Tyvärr tror kroppen också att den kan samma sak på samma nivå som förra året vid den här tiden, men sex månaders total avhållsamhet från en specifik aktivitet gör ju sällan att man är så bra på just den sedan. Jag har såklart fortfarande rätt bra flås (kanske tom bättre nu än då?) eftersom jag sprungit och åkt skidor så mycket men det cykelspecifika är ju som ett SKÄMT?! Kan inte ens bli andfådd pga stum som en frigolitkartong i påkarna efter 2 minuter.
Hur som helst så kan det väl bara blir bättre med den saken. Gött med variation ändå. Skönt att inte ha ont. Är nu lite peppad på att komma ut på riktig cykel igen också om plusgraderna håller i sig? Fikaturer på sommaren är trots allt ändå det bästa jag vet.
3 kommentarer:
Du är mer än välkommen tillbaks. I långa loppet är en blandning av olika sporter ett framgångsrecept. Man kan välja efter väder och det sliter mindra på kroppen.
Jag har gjort samma resa. Blandat in löpning, skidor och rinkbandy och dragit ner rejält(nästan allt) på cykling. Men det har även generellt blivit färre träningstimmar än tidigare. Jag har spenderat mycket mer tid med min kära sambo än jag kunde när jag tränade som mest.
Och så stängde jag dörrarna en hel del till det öppna internet, så jag slapp många "rövar". För när man har åsikter som både du och jag har, och skriver dom på internet för att kunna läsas av alla, då kommer folk att ha åsikter om ens åsikter. Åsikter om vad man gör. Åsikter om vad man inte gör. Och de kommunicerar det på alla möjliga vettiga och ovettiga vis. Det är baksidan av ett publikt bloggande.
Människor finns av alla sorter, på olika nivåer i livet, alla är vi på en resa, och mycket få av oss kommer att nå samma destination. Alla dessa människor kan kommentera, diskutera och tro just där och då att dom har rätt. Kanske har dom det, kanske har dom det inte.
Caroline: tack! visst är det så, men det är lätt att snöa in på en sak också :)
Stisse: i mitt fall har röveriet tyvärr inte hållit sig till internet eller bloggen, troll på internet har jag mer eller mindre vant mig vid men nu var det en irl-form av grova påhopp och otrevligheter både från förbundet(!!!!!), från främlingar och fd vänner och bekanta till mig, och det har varit hårt. Men det är också skönt, som du säger, att se andra bitar av livet. Så inget ont som inte har nått gott osv
Skicka en kommentar