Jag har ju haft problem med min rygg sen i somras (hur sjukt?), och de senaste månaderna har jag gått till en sjukgymnast som tror att det är problem kring en disk. Det har varit lite oklart vad som funkar och inte funkar i träningsväg så jag har fått testa lite, men han har sagt åt mig att inte styrketräna i alla fall.
Eftersom jag ändå kan ganska mycket om träning och kände att nu efter tre månader helt utan allt vad styrka heter så började svagheten i sig bli ett problem, så har jag på eget bevåg börjat styrketräna lite lätt de senaste veckorna ändå, lite i smyg. Jag är såklart noga med att inte göra något som belastar ryggen eller som gör ont eller så, men generellt är jag ändå övertygad om att svag alltid är sämre än stark när det kommer till krämpor.
Hur som helst så är ju en (eller ja, den enda faktiskt) av grundpelarna i att göra saker i smyg det här med att inte bli upptäckt. Man kan därför säga att det förekom en ansenlig nivå av snopet när det första jag ser när jag glatt stövlar in på gymmet igår kväll är.... min sjukgymnast!
Jag tror inte ens ni förstår vidden av förkroppsligandet av uttrycket "svansen mellan benen" som sedan ägde rum när jag neurotiskt försökte lyckas sjunka genom jorden utan att samtidigt ställa till med en scen under tiden jag snabbt pep iväg till angränsande rum på ett helt "avslappnat" och "naturligt" sätt.
Alltså, VAD ÄR ODDSEN?! Han jobbar på ett annat gym, borde över huvud taget inte vara där!!!
Eftersom mitt gym är rätt litet så är det liksom oundvikligt att prata med varandra till slut ändå, så vi fick reda ut det hela. Jag fick inte skäll. Han var snäll. Det var tur. Jag tror han förstod hur jag tänkte. Dock gjorde jag ca 500 stirriga pullups i ren stress innan vi pratat med varandra så idag har jag svinmycket träningsvärk, men det är väl priset man får betala för att vara en lömsk smygare antar jag. Synden straffar sig självt osv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar