Nu har jag velat klart. Man blir ju ändå inte klokare (jag har testat i 29 år så jag vet!) så man lär ju ba kör't å gör't. Alltså jag har funderat på om jag ska skita i att åka på grund av denna sjuklighet med tillhörande grinighet och frustration när saker inte går EXAKT SOM JAG PLANERAT (hanterar väl just inte den biten så bra då såatt). Sen insåg jag väl att det inte är helt orimligt att ändå bli såpass frisk att jag åtminstone kan jogga mig igenom det där loppet om inte annat, och att det ju oavsett finns annat att göra om det nu inte skulle vara så. Typ gå på nåt museum, vilket jag älskar, och dricka nån kaffe eller vad som helst. Betydligt roligare att dricka kaffe och ägna sig åt mansförkylningssjälvömkan på tysk mark än på svensk, när allt kommer omkring.
Ska nu bara packa. Enligt min syrra är det kallt i München? Vad fan är det? Här har jag peppat på kortbralla och solglajja och så kommer hon dragandes med tre plusgrader och regn? Inte ok, kontinenten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar