Oj

Dagens fejja

November

Jag har väl sovit i nästan ett dygn då, vaknade med träsmak i hela kroppen. Inte för att det gör så mycket i och för sig, november kan man väl gärna sova bort helt och hållet. Idag ösregnar det dessutom. Ovärt.
Jag måste ändå ta mig utanför dörren eftersom jag dels måste bli lite andfådd och dels måste ta mig till the phone house för att försöka få en ny telefon. Den här jag har nu har ju varit trasig sen mitten av sommaren och det börjar bli bökigt att inte kunna ringa eller ta emot samtal utom någon gång då och då. Mina relationer blir lite lidande.

Men det är ju ny månad, så jag har såklart gjort er en höstig och deppig spellista:

Varsågoda

Hörs då.

Mera mera

Bilderna bara väller in i mailboxen från helgen, det verkar inte finnas någon ände!

Här två fina som känns mindre bra.

1. Hur man efter målgång inte längre är the center of attention:


2. Levande bonushinder (och levande musik!) i löphindret på uppvärmningsvarven:

och ett hedersomnämnande

Men! Jag höll på att glömma.
Någon som förstås inte ska gå ickeomnämnd ur helgen är förstås Paddlarn! Jag har väl då aldrig haft en hejaklack som förstått PRECIS vilken procentuell fördelning gällande uppmuntrande rop/ilskna hot som jag behöver och vill ha för att anstränga mig. Vilken fingertoppskänsla! Det är ju viktigt det där med precis lagoma delar av att få höra hur bra och stark och snabb man är och samtidigt fåprecis lagom ofta gormat åt en att det väl fan är dags att ta i lite nu.

Vad tror ni jag behöver göra för att han ska följa med mig på ALLA tävlingar framöver? Finns det annars lokala förmågor på de olika orterna som är beredda att gå en e-kurs?

Valhallcrossen

Men jag var ju kvar i människobyn över söndagen också, eftersom jag ville umgås med Mackan och fira Johannas 30årsdag och lite annat sånt civilt. Passade därför såklart på att köra Valhallcrossen också när jag ändå var där och hade cykeln med mig och tempodräkten på och ni vet. Snikade åt mig en plats längst fram i starten. Jag och Mirella ägnar oss här åt synkad överdragsavklädning, det är ju viktigt hur man för sig.


Ägnade sedan dryga 50 minuter åt att bära runt på cykeln innan jag fick gå i mål som tvåa efter Myerscough. Vann en pump. Dog av törst. Hade mycket lerig cykel.

Stort tack även här för fint arrangemang osv, även om andelen utsocknes cyklister gärna kunde varit fler. Publiken var det dock inget fel på, den må ha varit mindre till antalet men den väsnades lika mycket som halva kungsträdgården och det är ju halva nöjet när man cyklar. Även stort tack till herr Ehrin som axlade rollen som även min hejaklack/jackinsamlare/nummerlappsnålare/osv. Älskar när folk är sådär trevliga, det är det bästa som finns.

CX i Kungsan

Jag är ledsen för den sena uppdateringen, det är mycket nu osv.
Men i lördags körde vi alltså cx i kungsan, det var naturligtvis fantastiskt. Till och med jag som tycker att det där med att svänga är överskattat tyckte att det var kul med alla miljarder 180-kurvor per varv. Massor med publik, massor med cyklister i superklassen som startade samtidigt som oss, massor med solsken och allting superbra skött av Cykloteket som arrangerade.
Med tanke på platsen kunde väl ungefär ALLT ha gått fel, ju mer folk i rörelse både i och runt omkring loppet desto svårare att få allt att flyta, men jag tror nog att allt faktiskt rullade på problemfritt. Åtminstone de delar som märktes utåt för oss. Så supertack till alla funktionärerna för jättefint arrangemang, jag hoppas verkligen det blir årligen återkommande!

Vad gäller själva cyklingen kom jag förstås fyra efter Snihs, Edvardsson & Aune, men det var väl rätt väntat. Min racerapportör höll sig för långt bakom mig för att kunna utvärdera mitt lopp den här gången, så ni får tyvärr klara er utan.