Jo kompisar, nu ska jag berätta. Igår när jag glad i hågen och nöjd som en mätt speleman skulle skicka in min uppsats så DÖR MIN DATOR?!?!?! Alltså va?!?!? Hur kan det ens hända?!?!? Åkte hem till mina föräldrar eftersom jag mot alla odds faktiskt sparat ner den även på dropbox (jag är ju annars den sämsta backuppare som världen skådat) men, visade det sig, det hade jag tydligen gjort i något idiotformat som inte mac-word ville öppna. Hur är DET ens möjligt?!
Åkte hem. Grät en skvätt, odlade några gråa hår, dunkade huvudet i väggen etc. Konsulterade all datakunnighet jag känner till i försök att återuppliva min egen dator utan större framgång. Gav upp. Stirrade i väggen en stund. Samlade ihop mig ty jag är en vuxen människa nu. Åkte tillbaka till min far och provade att öppna eländet på en annan dator, vilket faktiskt lyckades! Dock med tvåhundra formateringsbuggar, så sedan tog det en timme att sitta och försöka styra upp allt sånt. Till slut blev jag tvungen att pausa för att sova, så resten lär väl styras upp i eftermiddag. Om ni ens visste mängden tid jag suttit med just formateringsproblem i den här uppsatsen?! Uppskattningsvis 50% av tiden.
Men en visuellt ful uppsats är åtminstone bättre än ingen uppsats alls.
Innan dess "sprang" (joggade? lunkade? hasade?) jag ett varv på jungfruberget. Det resulterade i ett ännu ondare knä, så det var ju kul även det. Fick gå i nerförsbackarna pga ont av stötarna. Men ryggen gjorde i alla fall inte ont under tiden.
Vidden av kämp alltså.
onsdag 24 juni 2015
måndag 22 juni 2015
A line allows progress, a circle does not
Jaha, jag har nu (kanske?) skrivit klart min uppsats för andra gången inom loppet av en månad. Har såklart hittat tusen och en saker jag skulle vilja justera nu också, till exempel en lite vettigare kapitelindelning och annat sådan som gör det läsbart, men det får väl bli i ett annat liv. Så jobbigt att lämna ifrån sig något som känns så halvdant nu (även om det kommer kännas halvdant hur länge jag än får sitta och påta med det) men det ska samtidigt bli på episkt skönt att kunna typ.... läsa skönlitterärt och slöglo på tv utan dåligt samvete igen.
Läste i mitt jobb med den idag en kul artikel i alla fall, som säkert är stapelvara för dem som pluggat MKV men som var ny för mig, som handlade om nyheter och dess förhållande till vårt 24h-dygn (Schudson, Sociology of news production). Att den kulturellt förväntade dagliga nyhetsrapporteringen uppmuntrar till individfokuserade snarare än strukturellt inriktade nyheter, helt enkelt för att större strukturella skeenden sällan bryr sig särskilt mycket om dygnscykler, medan människor i allmänhet faktiskt lever och agerar enligt det vilket gör det till ett tacksammare förstahandsval. Såklart i kombination med traditionellt berättarperspektiv som gärna vill ha en hjälte osv. Det går ju hur som helst att fundera på vad det faktumet att vi just ser på nyheter som en färsk dagsvara har för konsekvenser etc, om ni vill ha något att grunna på såhär för att kicka igång veckan.
Själv ska jag gå till gymmet. Återstår att se vad jag kan göra där med den här gamla rishögen, men kanske kan jag i alla fall klämma en armhävning eller två innan varenda ben är brutet. Om inte annat får jag väl stretcha? Bicepscurla? Dricka vatten ur flaska? Vem bryr sig. Huvudsaken är att man får ha på sig sportiga tights.
Läste i mitt jobb med den idag en kul artikel i alla fall, som säkert är stapelvara för dem som pluggat MKV men som var ny för mig, som handlade om nyheter och dess förhållande till vårt 24h-dygn (Schudson, Sociology of news production). Att den kulturellt förväntade dagliga nyhetsrapporteringen uppmuntrar till individfokuserade snarare än strukturellt inriktade nyheter, helt enkelt för att större strukturella skeenden sällan bryr sig särskilt mycket om dygnscykler, medan människor i allmänhet faktiskt lever och agerar enligt det vilket gör det till ett tacksammare förstahandsval. Såklart i kombination med traditionellt berättarperspektiv som gärna vill ha en hjälte osv. Det går ju hur som helst att fundera på vad det faktumet att vi just ser på nyheter som en färsk dagsvara har för konsekvenser etc, om ni vill ha något att grunna på såhär för att kicka igång veckan.
Själv ska jag gå till gymmet. Återstår att se vad jag kan göra där med den här gamla rishögen, men kanske kan jag i alla fall klämma en armhävning eller två innan varenda ben är brutet. Om inte annat får jag väl stretcha? Bicepscurla? Dricka vatten ur flaska? Vem bryr sig. Huvudsaken är att man får ha på sig sportiga tights.
söndag 21 juni 2015
Blaha
Det är i alla fall inte mitt fel om internet blir överfullt av information, så något kan ni i alla fall tacka mig för! Men det är ju inte så inspirerande att skriva en träningsblogg när man aldrig någonsin får träna?!?!?!
Hälsostatusupdate:
Röntgade ryggen i onsdags. Den har uppfört sig på sistone men istället har jag klotat som en liten krocketkula över ett kalhygge pga kan uppenbarligen inte lyfta på fötterna, så nu är jag halt & lytt av andra skäl istället. Jag har ju aldrig trott på någon gud men om det finns någon så vill hen uppenbarligen inte att jag ska springa i alla fall. Eftersom jag inte kan träna någonsin så gick jag istället med i mensa, tror ni det är ett bra substitut?!? Åtminstone inte beroende av en skadefri fysik. Den som lever får väl se antar jag. Om inte annat så jobbar de ju en del för begåvade barns rätt till utveckling osv och det är ju hur det än är behjärtansvärt och värt att stödja.
Har annars mest ridit. Det var allt bra tur att jag tog upp hästeriet igen så det åtminstone finns något att fylla all träningslös tid med. På midsommarafton över två timmar i skog & mark, igår två olika kusar i två olika stall - den ena vildare än den andra. Som tur var satt jag varken på eller flög av när det var fler hovar i luften än i marken. Ibland kan även jag ta ett och annat klokt beslut verkar det som, klantigheten kanske är koncentrerad till löpningen?
Idag ska jag träffa min gamla vapendragare Mackan, det ska bli så roligt! Den enda jag träffat som lyckats bli framgångsrik som konstnär (och då har jag ändå gått på konstskola och hängt på en och annan konsthögskolefest i mina dagar...)!
Laterz.
Hälsostatusupdate:
Röntgade ryggen i onsdags. Den har uppfört sig på sistone men istället har jag klotat som en liten krocketkula över ett kalhygge pga kan uppenbarligen inte lyfta på fötterna, så nu är jag halt & lytt av andra skäl istället. Jag har ju aldrig trott på någon gud men om det finns någon så vill hen uppenbarligen inte att jag ska springa i alla fall. Eftersom jag inte kan träna någonsin så gick jag istället med i mensa, tror ni det är ett bra substitut?!? Åtminstone inte beroende av en skadefri fysik. Den som lever får väl se antar jag. Om inte annat så jobbar de ju en del för begåvade barns rätt till utveckling osv och det är ju hur det än är behjärtansvärt och värt att stödja.
Har annars mest ridit. Det var allt bra tur att jag tog upp hästeriet igen så det åtminstone finns något att fylla all träningslös tid med. På midsommarafton över två timmar i skog & mark, igår två olika kusar i två olika stall - den ena vildare än den andra. Som tur var satt jag varken på eller flög av när det var fler hovar i luften än i marken. Ibland kan även jag ta ett och annat klokt beslut verkar det som, klantigheten kanske är koncentrerad till löpningen?
Idag ska jag träffa min gamla vapendragare Mackan, det ska bli så roligt! Den enda jag träffat som lyckats bli framgångsrik som konstnär (och då har jag ändå gått på konstskola och hängt på en och annan konsthögskolefest i mina dagar...)!
Laterz.
torsdag 11 juni 2015
Ponnysommar
För er som för bok över min hälsostatus:
Ett:
Proverna jag tog hos läkaren föra veckan kom tillbaka med bra värden allihop, så det var ju bra även om det inte gjorde mig klokare i ryggfrågan. Men givetvis skönt att inte ha en massa obotliga sjukdomar etc. Nästa onsdag ska jag till röntgen så kanske blir jag klokare då.
Två:
Det tog ganska exakt en vecka av frotterande med jobbet innan jag blev sjuk. Kämpa kroppen.
Tre:
Håller på att sätta igång hästen Helmer som inte ridits sen kristi födelse. I min värld är han en treårig liten spjuver, pga det var han när jag träffade honom första gångerna. Nu har han dock blivit en nioårig gigant med hundrafemtio rävar bakom öronen. Dessutom är han inriden akademiskt och jag är bara skolad i engelsk ridning, så det är inte direkt som att vara på mammas bakgård. Men jag får hjälp och det är roligt att lära sig något nytt, och höjden av sommarlovig barndomsmässig myskänsla att kunna strutta runt barbacka på en sådan här rund ponnyrygg!
Ett:
Proverna jag tog hos läkaren föra veckan kom tillbaka med bra värden allihop, så det var ju bra även om det inte gjorde mig klokare i ryggfrågan. Men givetvis skönt att inte ha en massa obotliga sjukdomar etc. Nästa onsdag ska jag till röntgen så kanske blir jag klokare då.
Två:
Det tog ganska exakt en vecka av frotterande med jobbet innan jag blev sjuk. Kämpa kroppen.
Tre:
Håller på att sätta igång hästen Helmer som inte ridits sen kristi födelse. I min värld är han en treårig liten spjuver, pga det var han när jag träffade honom första gångerna. Nu har han dock blivit en nioårig gigant med hundrafemtio rävar bakom öronen. Dessutom är han inriden akademiskt och jag är bara skolad i engelsk ridning, så det är inte direkt som att vara på mammas bakgård. Men jag får hjälp och det är roligt att lära sig något nytt, och höjden av sommarlovig barndomsmässig myskänsla att kunna strutta runt barbacka på en sådan här rund ponnyrygg!
tisdag 9 juni 2015
Om chiapuddingens varande
Ändå relativt stor humor att temat i tidigare nämnda morgonshow idag var "MAN FÅR JU INTE SKÄMTA OM NÅGONTING I DET HÄR LANDET LÄNGRE UTAN ATT VA RASIST/SEXIST/HOMOFOB!!!!!".
HEeehehe, tror ni de läser min blogg? Eller mina TANKAR?
Tydligen var ingången att Seinfeld nyss haft en utläggning på exakt samma tema. Eller mer exakt: PK-Twitter tar död på humorn.
Spontant kan jag ju känna att det inte borde vara något problem för folk som jobbat med humor i hela sina liv, då de rimligen borde ha en lite större repertoar än bögskämt? Men vad vet jag om skämtkonstruktion.
På annat radioämne:
På jobbet just nu är jag i en process där jag sitter och gör rätt mycket körningar av material genom olika program. Det vill säga aktivitet som lämpar sig rätt bra för att lyssna på poddar & dyl under tiden. Igår gick jag igenom Kropp & Själ i P1. Bland annat lyssnade jag på ett avsnitt om den här populära sk "supermaten" som varenda blogg med hälsoinriktning kört på de senaste åren. Tråkigt nog för bloggisarna kom de i programmet fram till att man lika gärna kan käka havregrynsgröt med lingon som vilken svenneunge som helst, istället för chiapudding eller importerade bär. Det var ju snopet. Undantaget var väl om man ville göra av med onödigt mycket pengar, för då gav ju chiafröna mycket bang for buck, men innehållsmässigt var det som sagt inget att direkt hurra för.
Överlag tycker jag att just det sista där är en intressant diskussion. Att exklusivitet och högt pris per definition ofta gör något eftertraktat eller trendigt är ju inte direkt något nytt (lex alla killar med limiterade sneakers, hela modeindustrin, konstbranschen, etc etc etc) men när det är hälsa som ska paketeras som en handsydd customklänning så blir det ändå lite mer problematiskt.
Dels för att god hälsa i någon mån är en livsnödvändighet, och dels för att det är så extremt förljuget att marknadsföra en person eller en produkt som någon/-t som vill/ska förbättra människors hälsa, när det alltså går precis lika bra att betala en tiondel av priset och få samma effekt. Det är ingen passion för folkhälsan som driver en då, utan bara ren och skär girighet (ofta i kombination med okunskap).
Och det är fine! Alla kan inte brinna för andra människors bästa. Men när Nike vill ta hutlöst betalt för någon lyxdojja så är det så uppenbart en överflödig lyxkonsumtionsprodukt skapad för folk som bara vill spendera cash. Det är ändå ärligt. När livsmedelsbranschen och dess köpta PR-sprutor i bloggvärlden försöker prångla ut en överprissatt produkt som påstås rädda människor från ohälsa är det att istället vända sig till de som mår dåligt, till de som lider av ohälsa på ett eller annat vis, och försöka suga ut dessa. Att vrida ur slantarna ur de som är desperata istället för de som bara har ett överflöd av dom är trots allt lite mindre snyggt, om ni frågar mig. Hade man på allvar velat förbättra folkhälsan och göra det tillgängligt för så många som möjligt hade man istället tipsat om typ kål. Eller lök.
Fast mest handlar det väl om att jag tycker den sortens trender, som chiapuddingen är ett paradexempel på, är så tramsiga och fårskockiga.
Nu ska jag dricka kaffe & käka rostmacka.
HEeehehe, tror ni de läser min blogg? Eller mina TANKAR?
Tydligen var ingången att Seinfeld nyss haft en utläggning på exakt samma tema. Eller mer exakt: PK-Twitter tar död på humorn.
Spontant kan jag ju känna att det inte borde vara något problem för folk som jobbat med humor i hela sina liv, då de rimligen borde ha en lite större repertoar än bögskämt? Men vad vet jag om skämtkonstruktion.
På annat radioämne:
På jobbet just nu är jag i en process där jag sitter och gör rätt mycket körningar av material genom olika program. Det vill säga aktivitet som lämpar sig rätt bra för att lyssna på poddar & dyl under tiden. Igår gick jag igenom Kropp & Själ i P1. Bland annat lyssnade jag på ett avsnitt om den här populära sk "supermaten" som varenda blogg med hälsoinriktning kört på de senaste åren. Tråkigt nog för bloggisarna kom de i programmet fram till att man lika gärna kan käka havregrynsgröt med lingon som vilken svenneunge som helst, istället för chiapudding eller importerade bär. Det var ju snopet. Undantaget var väl om man ville göra av med onödigt mycket pengar, för då gav ju chiafröna mycket bang for buck, men innehållsmässigt var det som sagt inget att direkt hurra för.
Överlag tycker jag att just det sista där är en intressant diskussion. Att exklusivitet och högt pris per definition ofta gör något eftertraktat eller trendigt är ju inte direkt något nytt (lex alla killar med limiterade sneakers, hela modeindustrin, konstbranschen, etc etc etc) men när det är hälsa som ska paketeras som en handsydd customklänning så blir det ändå lite mer problematiskt.
Dels för att god hälsa i någon mån är en livsnödvändighet, och dels för att det är så extremt förljuget att marknadsföra en person eller en produkt som någon/-t som vill/ska förbättra människors hälsa, när det alltså går precis lika bra att betala en tiondel av priset och få samma effekt. Det är ingen passion för folkhälsan som driver en då, utan bara ren och skär girighet (ofta i kombination med okunskap).
Och det är fine! Alla kan inte brinna för andra människors bästa. Men när Nike vill ta hutlöst betalt för någon lyxdojja så är det så uppenbart en överflödig lyxkonsumtionsprodukt skapad för folk som bara vill spendera cash. Det är ändå ärligt. När livsmedelsbranschen och dess köpta PR-sprutor i bloggvärlden försöker prångla ut en överprissatt produkt som påstås rädda människor från ohälsa är det att istället vända sig till de som mår dåligt, till de som lider av ohälsa på ett eller annat vis, och försöka suga ut dessa. Att vrida ur slantarna ur de som är desperata istället för de som bara har ett överflöd av dom är trots allt lite mindre snyggt, om ni frågar mig. Hade man på allvar velat förbättra folkhälsan och göra det tillgängligt för så många som möjligt hade man istället tipsat om typ kål. Eller lök.
Fast mest handlar det väl om att jag tycker den sortens trender, som chiapuddingen är ett paradexempel på, är så tramsiga och fårskockiga.
Nu ska jag dricka kaffe & käka rostmacka.
måndag 8 juni 2015
Ang. morgonradio
Jag har ju börjat jobba igen under sommaren. Det innebär, förutom att jag får användning av min stora garderob, att jag åker bil tjugo minuter varje morgon och eftermiddag. Tidigare har jag alltid lyssnat på vinyl-kanalen på morgnarna eftersom det varit den enda kanal som spelat musik utan att ha något enerverande "morgonprogram" där man måste lyssna på den samlade begåvningsreserven som ska "väcka Sverige" medelst typ prankcalls (alltså hur kan någon ens tycka att det är roligt?!?!). På eftermiddagen kan jag hantera sådant dumt, men klockan sex på morgonen innan jag fått frukost är tålamodet för trams och idioter en aning mindre.
Under den här våren har dock tydligen även min sista livlina till att kunna vakna ifred fått sig en morgonshow, och det är inte vilken morgonshow som helst det inte! Det är tamefan den vidrigaste mest fördomsfulla och osympatiska skit jag hört i hela mitt liv?! Under de fyra dagar jag hunnit höra det (och då har jag som sagt ändå bara hört 20 min per dag av det så det lär ju bara vara toppen av isberget) har de hunnit vara sexistiska, homofoba, rasistiska och driva med transexuella, KON-jävla-STANT, och ingen producent verkar överhuvudtaget reagera på det här?
Hur sjukt är det? Ok att man ska kunna skämta om allt (även om jag ju inte direkt är pro-charlie hebdo, så att säga) och ok att det är kommersiell radio som väl får sända vad de vill men 1. det är ju det tydligaste beviset på att kommersiell kultur har sina.... eh.... brister.... och 2. det är ju för fan absurdt att vi ändå lever i ett samhälle där det som tydligen "säljer" är att hata folk och bete sig som en samling praktarslen utan minsta tillstymmelse till sympati, goda intentioner eller ens förmåga att tänka i två led?! HUR kan det vara det??!?!? Jag fattar inte?!?!??!
Under den här våren har dock tydligen även min sista livlina till att kunna vakna ifred fått sig en morgonshow, och det är inte vilken morgonshow som helst det inte! Det är tamefan den vidrigaste mest fördomsfulla och osympatiska skit jag hört i hela mitt liv?! Under de fyra dagar jag hunnit höra det (och då har jag som sagt ändå bara hört 20 min per dag av det så det lär ju bara vara toppen av isberget) har de hunnit vara sexistiska, homofoba, rasistiska och driva med transexuella, KON-jävla-STANT, och ingen producent verkar överhuvudtaget reagera på det här?
Hur sjukt är det? Ok att man ska kunna skämta om allt (även om jag ju inte direkt är pro-charlie hebdo, så att säga) och ok att det är kommersiell radio som väl får sända vad de vill men 1. det är ju det tydligaste beviset på att kommersiell kultur har sina.... eh.... brister.... och 2. det är ju för fan absurdt att vi ändå lever i ett samhälle där det som tydligen "säljer" är att hata folk och bete sig som en samling praktarslen utan minsta tillstymmelse till sympati, goda intentioner eller ens förmåga att tänka i två led?! HUR kan det vara det??!?!? Jag fattar inte?!?!??!
fredag 5 juni 2015
Lisa recenserar ett liv med undermålig fysik
Igår fick jag ÄNTLIGEN komma till en läkare för min rygg. Det har bara dröjt ett halvår. Eftersom att måla fan på väggen är en konstform jag behärskar till fulländning så har jag såklart hängt upp mig totalt på att den här läkaren började prata om eventuell kotglidning. Då har alltså kotorna förskjutits i förhållande till varandra och då blir man ALDRIG bra? Man kan antingen leva med det eller steloperera och inget av det är ju direkt VM-guld i fulländning. Fy fan så deppigt? Hoppas verkligen inte det är det?!
Hur som så fick jag remiss till röntgen för att utreda det, samt fem rör blod tagna för att testa för olika sjukdomar. Jag brukar alltid skryta (rimligt skrytämne) över att jag har så bra blodprovsådror (= väl synliga) men tydligen så var jag ett B-exemplar även där. Den stackars sköterskan fick offra typ fem-sex rör innan det ens gick att få så mycket flöde att det blev något att ha. Jag ba "ehehe förlåt ska bättra mig!!" vilket ju säger en hel del om hur jag vill leverera antar jag?
Nåväl, eftersom jag nu alltså är övertygad om att invaliditeten står för dörren i fullt liemans-ställ så har jag ägnat de senaste tolv timmarna åt att fundera på vad jag ska skaffa för intressen när jag inte kommer kunna konditionsträna längre. Antar att jag kan börja måla igen. Eller skaffa en hund. Eller nåt. Eller bara gå helt upp i någon form av karriär, det är väl sånt folk som inte kan röra på sig gör?
Problemet är bara att jag hellre är trött än framgångsrik, hellre snabb än smart, hellre springer intervaller än jobbar övertid, etc etc etc. Plus att om man inte tränar måste man umgås med folk som inte heller gör det och alla vet att hurtiga friluftsiga människor är mycket mer sympatiska än andra! Kommer alltså bli en överarbetad trötting med tråkiga vänner?!? Deppigt.
Hur som så fick jag remiss till röntgen för att utreda det, samt fem rör blod tagna för att testa för olika sjukdomar. Jag brukar alltid skryta (rimligt skrytämne) över att jag har så bra blodprovsådror (= väl synliga) men tydligen så var jag ett B-exemplar även där. Den stackars sköterskan fick offra typ fem-sex rör innan det ens gick att få så mycket flöde att det blev något att ha. Jag ba "ehehe förlåt ska bättra mig!!" vilket ju säger en hel del om hur jag vill leverera antar jag?
Nåväl, eftersom jag nu alltså är övertygad om att invaliditeten står för dörren i fullt liemans-ställ så har jag ägnat de senaste tolv timmarna åt att fundera på vad jag ska skaffa för intressen när jag inte kommer kunna konditionsträna längre. Antar att jag kan börja måla igen. Eller skaffa en hund. Eller nåt. Eller bara gå helt upp i någon form av karriär, det är väl sånt folk som inte kan röra på sig gör?
Problemet är bara att jag hellre är trött än framgångsrik, hellre snabb än smart, hellre springer intervaller än jobbar övertid, etc etc etc. Plus att om man inte tränar måste man umgås med folk som inte heller gör det och alla vet att hurtiga friluftsiga människor är mycket mer sympatiska än andra! Kommer alltså bli en överarbetad trötting med tråkiga vänner?!? Deppigt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)